Det som hjälper mig mest…

Hey, härligt med höst tycker jag! Jag fick en fråga i veckan som fick mig att fundera lite…

-“Du verkar bara få saker å funka! Hur kan du va immun mot all hysteri runt omkring oss?”

Lugn som en filbunke?

Nä så är det såklart inte. Det funkar inte bara för mig. Jag kämpar också på med vardagen, valen och att räcka till. Men kanske är grejen att jag på riktigt fattat att det liksom inte går ihop sig. Det finns ingen balans. Prova själv att ta in att det inte går ihop. Med en sån inställning är det lättare att se att det finns några saker som jag (om och om och om igen) behöver öva på. Sortera. Välja. Äga. Mitt liv.

När vi är ute och håller #jobbasmart workshops får vi ofta frågan om vilket verktyg som funkar bäst för oss. Och det finns två saker som hjälper mig mest. Om och om och om igen. Skogen och reflektionen.


Skogen

Världen snurrar på rätt snabbt nuförtiden! Och med min inre drivkraft som ständigt söker nya utmaningar och en vilja att göra skillnad på riktigt – tar min energi rätt snabbt slut. Att gå i skogen är ett sätt för mig att återhämta mig. Men det är en väldigt torr och mild beskrivning av vad som händer i mig…

Jag fullkomligt äääääälskar skogen. Har alltid gjort. Att glo på talltoppar och känna doft av varm tallmo är ett av mina starkaste barndomsminnen. Det har alltid varit så naturligt och tryggt för mig där och ÄR helt enkelt min kraftplats på jorden.

Skogen var också den plats där jag laddade för mitt beslut att säga upp mig, starta eget och där det mesta av min affärsutveckling sker idag. Där har jag njutit av lugnet, sparkat på stubbar och skrikit mig hes av ilska.

Reflektion

Reflektionen är min andra livlina. Eftersom jag vill att saker jag gör ska vara hållbara och leda till förbättring – på riktigt, försöker jag ha ett holistiskt perspektiv samtidigt som jag jobbar med detaljer i mina uppdrag. Det där kan göra mig rätt snurrig… Jag kan tappa fokus och får svårt att se mina framsteg och helt ärligt, ibland faktiskt svårt att se min riktning överhuvudtaget.

Lite distans och en stund med mig själv räcker oftast för att komma tillbaka. Visst behöver vi göra lite plats för att kunna reflektera, men keep it simple tänker jag. En kopp kaffe, papper & penna. Eller så avancerar man och svarar på några reflekterande frågor, kanske tillsammans med en vän/kollega för att bli lyssnad på och speglad.

Några reflektionsfrågor….

Pirret…

Jag vet att jag är något bra på spåret när det pirrar i mig och det gör det nu… Jag vill göra något med det här. Förena, kombinera. Gick igång på en dokumentär på Vetenskapens värld/SVT Play om skogsbad/Shinrin Yoku som är en sorts närvarometod. Tänker att jag skulle vilja skapa något där… Kanske går du också igång på det här? Reflektera. Skapa distans. Vara närvarande. Hör av dig om du vill hjälpa mig spåna på vad det där kan bli…

 

För dig som vill veta mer om mig och vad jag gör klickar du in dig på min hemsida här. Och för små tips i vardagen och mer om #jobbasmart klicka här.

Hängivelse

Mia Skäringer (och jag) skriver historia

Jag har precis bokat in Mia Skäringer i Globen för andra gången!

Med små myrsteg går jag åt ett håll där jag är mer sann. Jag har redan ganska lätt för att vara mig själv när jag är med andra, så för mig handlar det framförallt om att bli mer sann mot mig själv. Min utmaning ligger i att acceptera hela mig. Ja, hela mig. Alltså även de där sidorna jag förnekar, avskyr och gör allt för att bli av med. Kriget jag aldrig verkar kunna vinna. Kanske känner du också igen dig?

För min självkritiska sida har självmedkänsla svept in som en ljummen bris och närt mig. Sen har det faktiskt varit en hel del hårt jobb för att leda mig åt rätt håll. I det ligger det att varje dag göra medvetna val; vilka omger jag mig med? Vad lyssnar jag på? Vad lägger jag tid på?

Och kanske har jag med tiden också börjat fatta att jag är hela alltet liksom. Att jag inte går att få med bara de “rätta” egenskaperna utan skiten finns där också för att det gottiga ska få ett värde.

När jag var och såg Mia Skäringer den första gången med min svärmor, var kanske den starkaste insikten; att inte skämmas för den man är. Att det ibland faktiskt är hela jävla systemet som är fel. Och om vi tystar oss själva kan saker som är fel fortsätta. Så jag har börjat ta samtalen. Slutat blama och shama mig själv för att jag är gnällig, krånglig, grinig osv. Jag hänger mig till det som är viktigt -för mig, och står upp för de värden jag tror på. Mia är allt det här manifesterat i en kropp och själ, som just nu skriver historia med sina utsålda Globar och arenor. Och på ett sätt är jag ju också en del av den historien.

Jobba smart – Reclaim your life

Så hur coolt är det inte att få jobba med att föra vidare de här metoderna som hjälpt mig och de runt i kring mig. Och tillsammans är det ju mycket roligare att öva 🙂

Nästa vecka kör jag och Liselotte Norén en drop-in på The Lobby i Stockholm. Kom förbi och gör en #jobbasmartövning och träffa oss! Mer info här

Bilden på Mia Skäringer har jag lånat från hennes instagramkonto. Fotocred: Gabriel Lázár.

Varför är det så svårt att säga nej?

Provprat som trigger

Som vanligt när jag och Liselotte Norén har arbetsmöten börjar vi med att provprata igång oss. Det kan vara högt och lågt, klimatkris varvas med veckans matinköp. Bitvis blir vi filosofiska och riktigt kloka samtal tar form. Älskar de här samtalen. Riktigt goda samtal!

Med en sån här start på jobbdagen kommer jag in i ett skönt mode. Det är som att jag triggar igång något i mig själv som står låååångt från prestation. Blir väldigt effektiv och klartänkt på köpet!

Foto: Mikael Ström

Säg nej!

I veckan snurrade våra samtal om det här med att säga NEJ!

Hur vi verkligen behöver säga nej för att det ska kunna bli några JA.
Som ja till provprat. Det behöver finnas utrymme och tid för samtal av det slaget, så vi behöver ett upplägg där hjärnan för en stund kan sluta hoppa (eller poppa) mellan saker och stilla sig.

Liselotte hade sagt NEJ. Nej till uppdrag som tidigare varit självklart men som hon utvärderat och sett att inte lett till de saker hon ville. Ena delen av henne var glad och ville fira det eftersom hon förstod hur viktigt beslut det var, men en annan del av henne hade panik. Hjälp liksom.

Vi försökte sätta ord på det där och det visar sig att det är hennes många år av slit som entreprenör med försörjningsansvar som skriker högt: “Ta uppdraget, det kommer säkert gå åt helvete sen” eller “säkra upp nu, du behöver ju pengarna” osv. Att med en sådan högt skrikande röst säga till sig själv: “Jag vill prioritera på ett annat sätt nu”, är inte enkelt.

Modigt och starkt!

Jag tänker att vi ibland också kan fundera över tidigare vinnande koncept som ibland faktiskt inte längre behövs. Det var viktigt där och då men idag kanske det är annat som är mer viktigt. Och för att kunna öppna för det nya behöver man stänga annat. Alltså säga nej!

Jag fortsätter heja på Liselotte, mig själv och alla er andra som försöker ta medvetna beslut!

För oss är det här ett sätt att #jobbasmart! Går du igång på det här och är nyfiken på mer? Kika in på vår hemsida där vi delat några av våra bästa tips i små filmer

http://www.jobbasmrt.se/


 

Julklapp till dig och nyårskaramell med mig

Ho, ho, ho!
Som vi ropat go, go, go!

Året är snart slut,
2018 åker ut

Så många saker som vi lärt oss,
2019 vi är vår egen boss

Leva våra bästa liv,
å sluta va för naiv

Ha så roligt som vi aldrig haft!
Använda varann och vår inre kraft!

 

Reflektion över året som gått

Som ni märker rimmar jag hellre än bra, men riktigt kul är det! Och varför inte reflektera i nytt format?

Så alltså – mina viktigaste lärdomar! Det jag sett funkar både för mig själv och dem jag jobbar med:

Den inre kraften! Lev och skapa utifrån dina naturliga driv. Blir både enklare och roligare!

Heja på! Se dig själv och andra och heja på. Finns inget som motiverar så mycket som att kollegor, nära och kära erkänner en.

Reclaim your Life – ja på riktigt med tanke på den ökande ohälsan. ÄG ditt liv. Ta hjälp att bryta med sådant som inte är bra. Vi är alla värda det. Utan oss själva kan vi inte göra bra saker för någon annan heller.

Ha kul – gör det som är viktigt för dig! Det handlar inte bara om tid, det handlar om energi!

Gör´t med andra. Kul och mycket bättre resultat!

Bloopers in real life

Nuförtiden misslyckas jag rätt ofta med saker. Till skillnad mot tidigare då jag mest torrsimmade, utan att ge mig ut på riktigt. Inga misslyckanden men kanske inte heller så mycket “liv”. I år har jag har övat massor och det har varit både kul och jobbigt. En av de läskigaste utmaningarna var Diploma inspelningen av vår e-kurs #jobbasmart och – håll i dig nu – vi har både fixat en fin fin julklappsrabatt och en nyårskaramell till dig i form av bloopers från inspelningen!

Den grymma dealen ger dig 20% rabatt på e-kursen #jobbasmart så att du kan streama över ledigheten. Använd koden smart20  Gäller t.o.m 190107

Teaser och gratis prova-på avsnitt hittar du här. Via länken kan du också köpa hela kursen till det rabatterade priset.

Självklart kan du använda koden fler gånger om du vill ge bort i julklapp till någon du bryr dig om <3

https://www.diplomautbildning.se/utbildning/Jobba-smart/250/

Men nu: här kommer årets smällkaramell. Bloopers med Piff & Puff aka Liselotte & Caroline

 

 

 

 

Nä, det blir inte bättre sen!

Don´t kill the messenger – men det blir inte bättre sen! Ta in det, på riktigt. Ta tag i det som är viktigt nu! Jag skulle kunna stanna där.

Om jag nu ska fortsätta skriva kan det hända att jag låter lite för brysk men jag har tröttnat ur på alla sen...

Tro mig, av egen erfarenhet har jag all förståelse för att vi har mycket att göra, många saker som ska hinnas med och kroppar&knoppar som är trötta. Kanske särskilt så här års meeeen… Någon gång måste vi väl genomskåda våra “sanningar” (läs ursäkter) som håller oss från att göra det vi behöver göra. Jag var lite inne på det i förra veckans blogg också som du kan läsa här.

Jag och Liselotte går ganska hårt åt våra #jobbasmart seminariedeltagare när vi far Sverige runt på vår turné med Akademikerförbundet.

Alla vill så klart ha quick-fix men vi menar att det inte går! Vi behöver ändra saker på riktigt och det är inget som bara händer av sig självt. Mångas liv går faktiskt inte ihop och det enda som kan förändra är att skära bort saker, prioritera. Det är svårt! Oftast tror vi bara att vi prioriterar men i själva verket vill vi inte välja. Låt mig berätta en liten story kring mig själv här:

När mitt företag var ganska nystartat hade jag blivit inspirerad till att göra en värderingsövning. Alltså en övning där man tydligare ser vad man värderar mest och börja agera mer för att uppnå det. Hade strax innan fått en fråga av en mentor och vän, AnneLee Holmberg, om vad jag ansåg jämställdhet var. Just då levde jag på mat betald av min man och gillade det icke!. Jag var upprörd över att inte försörja mig själv! AnneLee vred lite på perspektivet och fick mig att se att säga upp sig, starta ett bolag och skapa ett hållbart bolag kanske på sikt var just jämställt och något mina barn skulle få med sig.

Hur som, jämställdhet var en värdering jag satt högt upp när jag skulle prioritera, sedan hade jag ett tiotal lappar (japp post-it lappar här med) som jag skulle rangordna. Några fler exempel var må gott, ha kul, utvecklande uppdrag, göra gott, ja ni fattar. Nu kommer poängen: ALLA lappar hamnade högst upp. Alla blev högst prioriterade. Och där och då trillade min pollett ner: det går ju inte. Men hur svårt är det inte välja bort något av alla dessa viktiga värden i mitt liv…

Och precis där tror jag vi har svaret. Vi måste fatta att det går inte, på riktigt måste vi välja. NU! Hela tiden. Göra jobbet. Och kom för f-n inte och säg att det lugnar ner sig nästa vecka, i januari eller efter påsk. Jag har hört det där så öronen blöder och vi vet ju alla att det alltid dyker upp nya problem.

Reclaim your Life! För att vi är skyldiga oss själva det. Vi är skyldiga våra barn det. För morsor (och farsor) som mår bra är så mycket bättre!