Min intuition
Ibland kan jag höra den. Min viskning. Intuitionen – hon som vet. Hon viskar till mig långt före mitt tänkande jag fattat. Fortsätt läsa ”Hör du viskningen?”
No Guts no Beauty in the World
Ibland kan jag höra den. Min viskning. Intuitionen – hon som vet. Hon viskar till mig långt före mitt tänkande jag fattat. Fortsätt läsa ”Hör du viskningen?”
Inser när jag pratar med en vän i telefon att jag lever min dröm! Blev först lite generad: så kan en väl inte tänka, särskilt inte när affärerna inte riktigt kommit igång igen och det är så oroligt i världen… Men jo, alltså det är sant! Jag har uppnått det jag drömt om. Mina dagar ser i stort sett ut som jag bara vågade drömma om för säg 10 år sedan. Allt är inte perfekt, inte på något sätt, men det viktiga finns där. Jag lever mina värden, varje dag. Jag kan dessutom välja dagar då jag får slack och kan skita i allt. Det mår jag gott av. Fortsätt läsa ”Leva det liv jag vill leva – Ode to myself”
Få ner skiten i skorna
Leva som en lär
Walk the talk
Några olika varianter med samma innebörd: att integrera det en vet, i sig själv och i sin kropp. Det vill vi va? Leva våra värden, varje dag. Gör vi det? Hur kan vi göra det? Tänkte berätta om min väg men vill gärna börja med att prata lite om inspiration.
Vart vi än befinner oss och rör oss kan vi bli inspirerade. En så härlig känsla att gå igång på nått ju. Kanske är det ett inlägg på insta som sporrar dig till ett annat tänk, en bok som lär dig något nytt eller en vän som fått en insikt du kan spegla dig i och känna igen. Gott nog så! Fortsätt läsa ”Inspirerade så inihelsicke eller Leva våra värden”
Jag brukar säga att det är tur att jag inte visste vad det innebar att driva företag i verkligheten – för då hade jag aldrig startat mitt företag. Och detta trots att jag varit företagsrådgivare och arbetat med entreprenörskapsfrågor i många många år innan dess.
Jag hade precis tagit mig över ytan när pandemin slog till. Fortsätt läsa ”Att sörja det som inte blev”
För ett tag sedan skrev jag en blogg om det där pirret jag fått när jag börjat tänka på skogen och att göra något mer med den platsen. Det där pirret är ju en signal för mig att jag är någonting kraftfullt på spåret även om jag inte har hela bilden klar för mig från början.
Fortsätt läsa ”Kärleken till skogen – pirret blev bad i mossan”