Go go go girl, eller…

Ok, jag väljer att ta det här spacet och den här vinklingen denna dag. När andra sociala medier känns för trånga för det jag vill få fram är det skönt att ha en blogg en kan bre ut sig i…

Internationella kvinnodagen
”Grattis!” eller ”Hurra!” Nja knappast va. Finns såklart massor att vara glad över i hur långt vi kommit, kanske med färskaste framgången i att vi har en kvinna på vår statsministerpost. DET är en viktig signal för våra barn om att vissa poster inte är reserverade enbart till män.

Ni som känner mig vet att jag jobbat med och engagerar mig för kvinnors företagande och att vårt kön inte ska begränsa oss när det är något vi vill göra. Men idag är det något som skaver i mig, och kanske finns det ingen bättre dag än denna att försöka förklara vad jag ser.

Signalerna
Ok, så vi vill ha ett jämlikt näringsliv. Fler kvinnor på höga positioner i samhället. Kvinnor som är med där de verkligt viktiga besluten tas. Så hur skapar vi bättre förutsättningar för våra unga? En sak är vad vi sänder ut för signaler tänker jag.

Läser här på morgonen Dagens Industris bilaga Jämställt näringsliv där man listar näringslivets mäktigaste kvinnor.  Mitt i tidningen finns ett uttalande av en psykolog om den skenande psykiska ohälsan hos kvinnor. Hur höga krav unga kvinnor har på sig själva och utmaningen i att få ihop vardagen:

När jag sedan fortsätter läsa vidare porträtteras olika kvinnor kring sina roller, prestationer och arbetsplatser (annonser för företag tror jag att det egentligen är). Det är nu det börjar skava i mig. Klipper ur några exempel på de signaler som sänds ut, här kommer de:

Kvinnor ska ta kampen! Bryta sig igenom, krossa tak, bidra med perspektiv och ta hand om skav…

Kvinnor ska accelerera sina karriärer, kombinera familj och karriär, brinna för sina yrken och vara förebilder…

Kvinnor ska leda utveckling & innovation och vilja utvecklas…

Kvinnor skapar gärna förutsättningar för laget, tar ansvar för språket och tonen, skapar bra stämning och tänker att allt är möjligt…

Och på temat allt är möjligt; kvinnor nöjer sig inte, meningar som ”det går inte” är triggers, vi kämpar på kompromisslöst…

Och självklart; nätverka!

Raljant eller vansinne?
Visst raljerar jag och medvetet klippt meningarna ur sitt (säkert) välmenande sammanhang. Men min poäng är: vad matas vi med? Vad sänder vi för signaler till våra unga? 

”Det går inte ihop” brukar jag och Liselotte Norén mässa ut när vi håller våra #jobbasmart workshops. Vi behöver vara medvetna. Och välja! Att vi skulle få ihop alla dessa förväntningar och krav, både inifrån och utifrån är vansinne i min värld. Och jag tror det är bland annat det vi ser i de höga sjukskrivningstalen. Det håller inte! I alla fall inte i längden.

Pessimistiskt tycker säkert du meeeeen det roliga i kråksången är ju att du kan ta tillbaka kontrollen och bli mer medveten. Se vad du matas med, ta aktiv ställning och gör medvetna val. Inte plättlätt men kanske nödvändigt…

Låt oss hjälpas åt, både kvinnor och män! Endast så kan vi bli jämställda och hålla över tid.

Hängivelse

Mia Skäringer (och jag) skriver historia

Jag har precis bokat in Mia Skäringer i Globen för andra gången!

Med små myrsteg går jag åt ett håll där jag är mer sann. Jag har redan ganska lätt för att vara mig själv när jag är med andra, så för mig handlar det framförallt om att bli mer sann mot mig själv. Min utmaning ligger i att acceptera hela mig. Ja, hela mig. Alltså även de där sidorna jag förnekar, avskyr och gör allt för att bli av med. Kriget jag aldrig verkar kunna vinna. Kanske känner du också igen dig?

För min självkritiska sida har självmedkänsla svept in som en ljummen bris och närt mig. Sen har det faktiskt varit en hel del hårt jobb för att leda mig åt rätt håll. I det ligger det att varje dag göra medvetna val; vilka omger jag mig med? Vad lyssnar jag på? Vad lägger jag tid på?

Och kanske har jag med tiden också börjat fatta att jag är hela alltet liksom. Att jag inte går att få med bara de ”rätta” egenskaperna utan skiten finns där också för att det gottiga ska få ett värde.

När jag var och såg Mia Skäringer den första gången med min svärmor, var kanske den starkaste insikten; att inte skämmas för den man är. Att det ibland faktiskt är hela jävla systemet som är fel. Och om vi tystar oss själva kan saker som är fel fortsätta. Så jag har börjat ta samtalen. Slutat blama och shama mig själv för att jag är gnällig, krånglig, grinig osv. Jag hänger mig till det som är viktigt -för mig, och står upp för de värden jag tror på. Mia är allt det här manifesterat i en kropp och själ, som just nu skriver historia med sina utsålda Globar och arenor. Och på ett sätt är jag ju också en del av den historien.

Jobba smart – Reclaim your life

Så hur coolt är det inte att få jobba med att föra vidare de här metoderna som hjälpt mig och de runt i kring mig. Och tillsammans är det ju mycket roligare att öva 🙂

Nästa vecka kör jag och Liselotte Norén en drop-in på The Lobby i Stockholm. Kom förbi och gör en #jobbasmartövning och träffa oss! Mer info här

Bilden på Mia Skäringer har jag lånat från hennes instagramkonto. Fotocred: Gabriel Lázár.

Skit i vad andra vill ha!?

Alltså som vi borde hylla Karin af Klintberg. Känns som en fantastisk förebild som jag vill lyfta så fler kan bli inspirerade! Jag är helt knockad av en intervju med henne i podden Mod (Kattis Ahlström).

Hela jag går igång på det hon säger. Får rysningar, wow-feeling, skräck och eufori på samma gång när jag lyssnar på hennes självklara sätt att prata om sitt ledarskap. Vilken jäkla kvinna!

”Jag skiter i vad tittaren vill se, jag skiter i vad kanalen vill ha &  jag skiter i vad som säljer” Karin af Klintberg

Karin menar att det bara är genom att skita i allt det, som det blir möjligt att skapa det som tittarna älskar, men inte viste att de ville ha.

Och som jag kan dra paralleller till det jag gör som företagare. Hur jag kan känna/se vad som skulle vara kul, givande, viktigt – på riktigt, men ändå bromsas av att det behöver stoppas in i en färdig mall/fyrkant för att det är så vi är vana att se på saker. Sådana gånger stoppar jag liksom mig själv och min kreativitet innan jag ens har börjat.

Men ibland vågar jag också vara modig. Som när jag sa nej till ett lönsamt och prestigefullt uppdrag för att de inte vill göra saker på riktigt, utan faktiskt bara checka av en sak på listan. Eller när jag stod kvar vid det jag såg behövdes i en process där det svajade rejält och uppdraget riskerades att ställas in.

Med Karins synsätt får allt bygga på en tillit till det man själv gör. Sedan kan man gå ut, stämma av & vidareutveckla i mötet med andra. Att våga tro på sin intuition på det sättet kräver verkligen mod.

Lyssna på podden! En halvtimme lång, finns på tex Acast eller klicka här.

Ett år med #jobbasmart

Tiden går fort när man har roligt! Ett helt år har gått sedan #jobbasmart kom ut ur garderoben. Efter många års samarbete  med Liselotte Norén var tillslut #jobbasmart ett egen koncept som ville ut.

”Vi jobbar med det personliga ledarskapet och hur vi ”lever” våra värden och det vi står för, konkret, varje dag. Det handlar egentligen mer om HUR du gör, än vad du gör”

Foto: Mikael Ström

De små medvetna valen

Vi har gjort massor av små val längs vägen. Vi valde att prata om Det personliga ledarskapet framför Självledarskap då det känns så fel med själv… Vi speglar ju oss i andra och det är ofta i mötet med andra som vårt lärande och utveckling kan ske.

Och så hade vi ju så svårt att släppa organisationen. Vi är ju alltid i någon sorts sammanhang och de strukturer/kulturer som vi är i påverkar ju såklart hur vi har det. Vi hade ju sett att det där lite mer klämkäcka Du är din egen lyckas smed, kanske inte alltid var helt sant. Så #jobbatvärs blev det koncept som kom fram som ett komplement riktat mot teamet och organisationen.

”Vi tänker att det som har störst värde för dig ska hinnas med. Så genom ökad medvetenhet kan du ta kontroll på det du gör och tillsammans med humor, självdistans och lite självmedkänsla kommer vi ganska långt”

Ett år med #jobbasmart och hur summerar vi?

Vi är glada när vi går till jobbet
Koncept, webbsida, e-kurs, reflektionsbrev, workshops, turné och väldigt många idéer om nästa steg nerklottrade på servetter…
Alltså vi har väldigt kul när vi jobbar ihop. Testar oss fram, noga med att rätt känsla är med. Skruvar där det behövs. Rätt vad det är bokar vi av och går och simmar istället.

Vi är stolta över att vi försöker leva som vi lär
Går ju sådär… Men vi är på den igen. Öva, öva, öva! Och inte döma för det är f-n mycket lättare att bara följa strömmen än göra medvetna beslut. Så respekt till alla som försöker!

Vi är nöjda över bra respons från kunder
Särskilt återkoppling om att vi autentiskt delar med oss och inte ”pekpinnar” eller dömer någon.

Och eftersom du troligtvis känner oss väl vid det här laget, så kan du ju gissa att vi har firat så mycket det bara går… Passade på när vi var i Göteborg i veckan som levererade sol, rosdoft, Bob Dylan utställning & god middag. Ja du fattar, egentligen var det väl bara en tur med Paddanbåtarna vi saknade.

 

Vill du läsa mer om oss/#jobbasmart kan du klicka dig till hemsidan här: www.jobbasmrt.se