Leva det liv jag vill leva – Ode to myself

Att leva det liv jag vill leva

Inser när jag pratar med en vän i telefon att jag lever min dröm! Blev först lite generad: så kan en väl inte tänka, särskilt inte när affärerna inte riktigt kommit igång igen och det är så oroligt i världen… Men jo, alltså det är sant! Jag har uppnått det jag drömt om. Mina dagar ser i stort sett ut som jag bara vågade drömma om för säg 10 år sedan. Allt är inte perfekt, inte på något sätt, men det viktiga finns där. Jag lever mina värden, varje dag. Jag kan dessutom välja dagar då jag får slack och kan skita i allt. Det mår jag gott av. Fortsätt läsa ”Leva det liv jag vill leva – Ode to myself”

Inspirerade så inihelsicke eller Leva våra värden

Få ner skiten i skorna

Leva som en lär

Walk the talk


Några olika varianter med samma innebörd: att integrera det en vet, i sig själv och i sin kropp. Det vill vi va? Leva våra värden, varje dag.
Gör vi det? Hur kan vi göra det? Tänkte berätta om min väg men vill gärna börja med att prata lite om inspiration.

Ljuvlig inspiration?

Vart vi än befinner oss och rör oss kan vi bli inspirerade. En så härlig känsla att gå igång på nått ju. Kanske är det ett inlägg på insta som sporrar dig till ett annat tänk, en bok som lär dig något nytt eller en vän som fått en insikt du kan spegla dig i och känna igen. Gott nog så! Fortsätt läsa ”Inspirerade så inihelsicke eller Leva våra värden”

Hängivelse

Mia Skäringer (och jag) skriver historia

Jag har precis bokat in Mia Skäringer i Globen för andra gången!

Med små myrsteg går jag åt ett håll där jag är mer sann. Jag har redan ganska lätt för att vara mig själv när jag är med andra, så för mig handlar det framförallt om att bli mer sann mot mig själv. Min utmaning ligger i att acceptera hela mig. Ja, hela mig. Alltså även de där sidorna jag förnekar, avskyr och gör allt för att bli av med. Kriget jag aldrig verkar kunna vinna. Kanske känner du också igen dig?

För min självkritiska sida har självmedkänsla svept in som en ljummen bris och närt mig. Sen har det faktiskt varit en hel del hårt jobb för att leda mig åt rätt håll. I det ligger det att varje dag göra medvetna val; vilka omger jag mig med? Vad lyssnar jag på? Vad lägger jag tid på?

Och kanske har jag med tiden också börjat fatta att jag är hela alltet liksom. Att jag inte går att få med bara de ”rätta” egenskaperna utan skiten finns där också för att det gottiga ska få ett värde.

När jag var och såg Mia Skäringer den första gången med min svärmor, var kanske den starkaste insikten; att inte skämmas för den man är. Att det ibland faktiskt är hela jävla systemet som är fel. Och om vi tystar oss själva kan saker som är fel fortsätta. Så jag har börjat ta samtalen. Slutat blama och shama mig själv för att jag är gnällig, krånglig, grinig osv. Jag hänger mig till det som är viktigt -för mig, och står upp för de värden jag tror på. Mia är allt det här manifesterat i en kropp och själ, som just nu skriver historia med sina utsålda Globar och arenor. Och på ett sätt är jag ju också en del av den historien.

Jobba smart – Reclaim your life

Så hur coolt är det inte att få jobba med att föra vidare de här metoderna som hjälpt mig och de runt i kring mig. Och tillsammans är det ju mycket roligare att öva 🙂

Nästa vecka kör jag och Liselotte Norén en drop-in på The Lobby i Stockholm. Kom förbi och gör en #jobbasmartövning och träffa oss! Mer info här

Bilden på Mia Skäringer har jag lånat från hennes instagramkonto. Fotocred: Gabriel Lázár.

En lite vinglig men bestämd ettåring

Fanfar och hurra! Caroline Palm Consulting AB firar ett år ida´ (nej, egentligen förra veckan men det rimmar bättre så).

Vinglig & bestämd

Den här ettåringen har precis lärt sig gå, det går ibland ganska vingligt men mycket bestämt framåt. När hon ramlar blir hon asförbannad, hur svårt kan det va? Vilja saknas icke…

Ett år sedan registreringen…

Nu ska det firas…

Känns som jag lite tjatat hål i huvudet på er om vikten av att fira. Men kanske har jag då också fått fram det allra viktigaste: hur vill just du fira? Jag skrev ju bland annat om det i den här bloggen (där jag också avslöjade att en utomhusaktivitet kan göra mig riktigt nöjd…)

För ett tag sedan satt jag mig ner över en lunch och funderade ut de mest storslagna planer på ettårsfirandet, vilket jubileum! Men det liksom infann sig ingen glädje och kraft i stora middagar, jubileumsfester, pompa och ståt. Tråkigt tänkte jag först, men sen smög sig andra känslor på: Nöjdhet! Klarhet!

Det blev så himla tydligt för mig vad jag skapat under det här året, vilka värden jag varit med och bidragit till, vilka människor som bidragit till mig och vilken ram att utgå från som jag faktiskt skapat genom mitt företag. Jag har byggt Caroline Palm Consulting AB på ett organiskt och hållbart sätt där jag dessutom känner att mitt ”jobb-jag” inte skiljer sig åt från mitt ”jag-jag”. HUR jag gjort det? Jo genom de där pytte små stegen åt rätt håll. Utan att vara säker, utan att ha svaren. Nu såg jag allt det här klart framför mig och kunde ta in framgången. Ett år är ganska kort tid för allt det där.

Att känna det där i kroppen var ett riktigt stort firande-ögonblick för mig. Nu har jag lagt till några handskrivna tackkort till de som betytt mycket för mig och verksamheten under året och bokat in en firarlunch på stan. Perfekt, för mig, denna gång.

Tackkort till några av dem som på lite olika sätt bidragit till det första året 

Liselotte och jag pratar om det här med att se och fira myrsteg i vår e-utbildning i #Jobbasmart. Kolla in tipset nedan och köp sedan kursen här om du vill boosta ditt personliga ledarskap:

 

Firarweekend

Den här helgen firar jag!  Förutom att jag har fått klartecken på ett antal  roliga saker här i veckan, har jag blivit så otroligt medveten om min egna utveckling sedan jag startade mitt företag. Och det vill jag verkligen fira!

Jag har tidigare bloggat om hur viktigt det är att fira. Hur lätt det är att vi bara flyttar målet och höjer ribban utan att på riktigt ta in de små, helt avgörande stegen. För att kunna göra det, tror jag att vi då och då behöver backa ett steg och försöka se oss själva med en utifrånblick. Eller kanske ovanifrånblick. Min poäng är att helheten på så sätt blir tydligare. Jag tycker det blir lättare att se hur saker bakåt i tiden hänger ihop och också om det jag gör i vardagen ligger i linje med de värden jag står för och den riktning jag vill gå i.

Trixet för att kunna göra det är att avsätta tid. Reflektions tid. Se och begrunda helt enkelt. Leta efter  hur de olika saker vi tar oss an, men också säger nej till, leder oss framåt. Vad har hjälpt, vad behöver vi ändra på?

Sen firar vi!

Ibland kan det också vara tänkvärt att fundera över vilken typ av firande du gillar: vad är lyx, något extra som ger dig energi och glädje, just för dig? Är det att skåla i champagne, baka en tårta, vila på soffan eller min favorit – en naturupplevelse. Det handlar ju om att erkänna dig själv så se till att välja något som gör just dig glad!

Och här kommer några firarbilder från min helg! Hoppas de utstrålar lite av den magi och levnadsglädje som jag fick känna. Spåren var aningen sträva, så jag fick plocka fram lite sisu, kämparglöd där ett tag, men mest sol i ansiktet och vidunderlig utsikt.