Etikett: #livslångtlärande

Publicerat

Tacksamhetens lov

Inför sommarledigheten sjunger jag nu tacksamhetens lov och så här är det:

Jag är så tacksam över att ha gett mig själv chansen att gå en annan väg och leta nya skatter. Jag är ju riktigt cool och det visade sig också fullt kapabel  att skapa en liten egen plats där jag helt och fullt kan jobba utifrån det jag tror på. Samtidigt vore inget gjort utan dem jag har ikring mig.

Jag blir alldeles varm när jag tänker på er som stöttat mig, peppat och ibland puttat mig till det jag står för och gör i mitt företag idag:

De tre f:n – friends, family and fools – som blint tror på mig och hejar på.  Ni har att göra med en dåres envishet, men ni ska veta att genom att ni låter mig hållas kan jag se till att göra min egna resa och ingen annans. (Jag kan ju bli tjurig som ett barn när jag tex förväntas göra fyrkanter av runda saker…) Tack!

Liselotte! Jag blir så stark när jag jobbar och studsar med dig! Du känner mig så väl, räds inte att säga det jag behöver höra. Ibland tillför du perspektiv av självrespekt och vi  är ”bara människor” och andra gånger står du där med ”pistolen mot min tinning” och är så j-vla dryg för att jag ska få ändan ur. Klokast och coolast i stan!

Jag är ju stolt över mig själv och det jag vågat stått upp för och hunnit skapa. Men mycket av den content jag bygger och delar här på bloggen har jag lärt mig och tagit fram tillsammans med Liselotte. Under många år har vi filosoferat, provpratat och arbetat hårt tillsammans. Massor av cred till dig!

Liselotte och jag med mottot: res för perspektiv, upp i pariserhjulet för överblick och stå kvar när dinosaurierna kommer.

Anne-Leé! Intuitivt letade jag upp dig igen! Du ger mig kraft! Du får ordning på min mest spretiga tankekarta. Sorterar, reflekterar. I våras prioriterade jag om ordningen på mina ”viktiga värden” tack vare våra samtal. Med din spegling får jag tag i osanningar som jag utgått från som de vore lag.

Anne-Lee´ och jag har en mäktig firarlunch i solen.

Jonna! Våra vägar korsas igen och den här gången i glimrande möten som känns som balsam för själen. Här är vi, och vi var ju här hela tiden!

Jonna och jag, precis så som vi är, på bild och IRL. Emerging stars 🙂

Liselotte! Anne-Lee’! Jonna! Och väldigt många fler som inte backat. Ni inspirerar mig! Ni motiverar mig! Ni bjussar på kunskap, tid, kärlek, lokaler, nätverk, klokskap, affärstänk, livsperspektiv och värdefull feedback.  När som helst jag behöver det – och det är så stort! Tack!

Så sjung nu med mig! Vem vill du ge cred?

———————————————————————————————

Här kan du läsa mer om Liselotte Norén och hennes arbete med Refo för en mer hållbar värld och hur du kan bidra.

Anne-Leé Holmberg driver företaget Lead by Profession som du kan läsa mer om här.  Trust her and she´ll guide you!

Jonna Alfredsson  hittar du på Facebook där du kan följa henne och resan mot Emerging Stars – A Glimmering network for brilliant women leaders och eventet i april 2018.

 

Publicerat

4 minuter med mig för att känna dig klar & ledig

I den här vloggen får du under 4 minuter (sorry det blev inte kortare, även om jag verkligen försökte…) ta del av hur jag sätter punkt inför min semester.

Genom att reflektera och sammanfatta sätter jag punkt för det som varit och kan ta med mig det viktigaste till uppstarten i höst. Semestern blir också skönare och roligare då en känsla av kontroll och att kunna vara klar och ledig infinner sig. Helt enkelt mentalt underbart!

Värt att testa,  det gör verkligen stor skillnad för mig!

Den här bilden som jag pratar om i klippet visar hur jag jobbar med att sätta punkt och öppna upp efter en ledighet. Du kan också läsa mer i min tidigare blogg.

Här är frågorna jag visar i filmklippet.

Dela gärna med er om ni har andra braiga frågor eller tips om hur ni hur ni gör inför semestern.

Publicerat

Vilken miljö stimulerar dig idag?

Jag älskar att ta in det som är ikring mig. Jag är oftast min omgivning – på både gott och ont. Och visst håller du med om att beroende på vad vi ser, upplever och känner kan vi ta till oss och lära oss olika mycket.  Som att det i ett rum utan syre och ljus är svårt att ens existera och då i princip omöjligt att kunna lära eller fatta bra beslut.

Det braiga med det här är att vi på så sätt också kan locka fram de sidor av oss själva som vi vill ska ta plats. Vi kan alltså skapa varierande stämningar genom vår omgivning och arbetsmiljö. Det här är nått jag nördat ner mig i just nu och testar för fullt. Var vi väljer att lägga våra möten kan spela stor roll. Jag delar några bilder nedan på hur det kan se ut för mig.

Som köksbordsföretag blir hemma viktigt. Här är jag grundad, landar saker som hänt, tankar energi och laddar. För mig funkar det bäst när det är enkelt, naturfärgat, fint ljus och som jag upptäckte nyligen – väldigt mycket gröna inslag.

Sedan behöver jag ut och samla in nya intryck och kunskaper. Jag försöker boka mina möten på lite på lite olika ställen vilket i sig ger nya intryck och perspektiv. Om du stannar upp vid varje bild märker du att de väcker olika saker i dig.

Friends i Solna

Arkitekturskolan KTH

Kungliga musikhögskolan 

Tensta konsthall

Ibland behöver jag också miljöer som inspirerar till praktiskt görande, som här där jag gör mina första visitkort i Refos lokaler på Kungsholmsstrand.

 

Det blir garanterat fler bloggar om hur vi kan påverka vår arbetsmiljö, nästa gång kanske med mer fokus på enkla skillnader i HUR vi skapar bra förutsättningar för effektiva och roligare möten. Det kan räcka långt att öppna fönstret i mötespausen.

 

Publicerat

Den icke-perfekta bloggen

Ja ni som följt mig de här veckorna vet ju att jag kastat mig ut huvudlöst i att börja göra och lära längs vägen. Det är egentligen, som jag varit inne på, helt galet i min värld. Alla bloggar jag följer idag är supersnygga, coola, givande, roliga, avslappnade med högkvalitativa bilder. Och med en sån där schysst ton på bilderna, ni vet lite lätt rosa, sepia och j-ligt inne. Lite inredning fast med seriöst innehåll.

Nu ska jag avslöja att jag har additionssjukan (hittat på den själv). Det innebär att jag ofta adderar/drar det bästa ur varje människa (blogg i det här fallet) och tänker att summan är grymt bra – sån borde jag va! Helt enkelt perfekt. Det i kombination med ”hur svårt kan det va” kan ju bli lite lätt jobbigt om ni är med mig på hur jag tänker…

Den här kossan får symbolisera var jag ofta hänger fast…


”Såg ju lätt ut när hästjäveln hoppade”. Bilden lånade jag från ett väldelat inlägg på Facebook.

Min blogg (och hela mitt företag) har sjösatts och gått igång som ett leva som jag lär projekt – du vet Walk the talk. Och jag kommer lära mig och ha roligt längs vägen men också hänga fast ibland. Jag tänker att om vi delar våra storys som de faktiskt är, lär vi oss mer och kan skratta tillsammans och kanske också vara lite snällare på oss själva. Verkligheten är ju inte alltid så som den först verkar vara!

Publicerat

Rätt väg?

När jag sa upp mig från mitt jobb hade jag ingen aning om vad jag skulle göra därnäst. Hjärnspökena var många men jag tog dem i handen, gav mig själv tiden att landa och plötsligt gick det inte att backa längre – det bara skulle bli ett eget företag! Jag kom till den där punkten där jag kände att jag inte kunde vända, inte ville vända, utan att jag faktiskt släppt sargen men också all trygghet. Nu blir det något annat!

Jag är ganska van att ha kontroll och mår bra av det så självklart kan man fundera hur tusan jag ska kunna funka som egenföretagare i en okontrollerbar värld… Men jag känner att jag vill! Öva, testa, ramla, resa mig igen. Lära mig. Att vakna på morgonen och känna tjusningen med att vara på en ny väg. Att veta vad jag redan kan och vill bidra med, men inte ha en susning om vad jag ska få lära mig.

Jag tror att det är att vara på rätt väg!