Leva det liv jag vill leva – Ode to myself

Att leva det liv jag vill leva

Inser när jag pratar med en vän i telefon att jag lever min dröm! Blev först lite generad: så kan en väl inte tänka, särskilt inte när affärerna inte riktigt kommit igång igen och det är så oroligt i världen… Men jo, alltså det är sant! Jag har uppnått det jag drömt om. Mina dagar ser i stort sett ut som jag bara vågade drömma om för säg 10 år sedan. Allt är inte perfekt, inte på något sätt, men det viktiga finns där. Jag lever mina värden, varje dag. Jag kan dessutom välja dagar då jag får slack och kan skita i allt. Det mår jag gott av. Fortsätt läsa ”Leva det liv jag vill leva – Ode to myself”

Inspirerade så inihelsicke eller Leva våra värden

Få ner skiten i skorna

Leva som en lär

Walk the talk


Några olika varianter med samma innebörd: att integrera det en vet, i sig själv och i sin kropp. Det vill vi va? Leva våra värden, varje dag.
Gör vi det? Hur kan vi göra det? Tänkte berätta om min väg men vill gärna börja med att prata lite om inspiration.

Ljuvlig inspiration?

Vart vi än befinner oss och rör oss kan vi bli inspirerade. En så härlig känsla att gå igång på nått ju. Kanske är det ett inlägg på insta som sporrar dig till ett annat tänk, en bok som lär dig något nytt eller en vän som fått en insikt du kan spegla dig i och känna igen. Gott nog så! Fortsätt läsa ”Inspirerade så inihelsicke eller Leva våra värden”

Att sörja det som inte blev

Företagare i praktiken

Jag brukar säga att det är tur att jag inte visste vad det innebar att driva företag i verkligheten –  för då hade jag aldrig startat mitt företag. Och detta trots att jag varit företagsrådgivare och arbetat med entreprenörskapsfrågor i många många år innan dess.

En oväntad vändning

Jag hade precis tagit mig över ytan när pandemin slog till. Fortsätt läsa ”Att sörja det som inte blev”

5 års-jubileum

Mitt företag fyller 5 år!

Ofattbart. En oändligt lång tid och ändå bara en blinkning.

Funderar över hur ”gammalt” mitt företag är? 5 år. Blir ju inte riktigt rätt att jämföra med människoår. Tänker att ett bolags medellivslängd inte är i närheten av en människas… Kanske mer jämförbart med hundår då, eller? Visst brukar man prata om att ett hundår är sju människoår? Det låter mer rimligt och jämförbart i mina öron. Då skulle mitt 5 åriga företag vara 35 nu!

Ganska ungt men mognar.

För många en sorts platå i livet. Några uppfyllda drömmar, många kvar. Hunnit med både sorg, utmaningar och att uppleva livets berusande lyckostunder. Erfaren men fortfarande nyfiken. Energifylld men också mer tydlig med gränssättning.

Om allt det där tänkte jag berätta för er. Som ett sätt att fira, erkänna och värdera allt arbete som gjorts, all energi och alla möjlighet som getts mig genom de här åren, gör jag en djupdykning i några delar och områden som varit de viktigaste under den här tiden. Delar en blogg om dagen här med er under jubileumsveckan som startar i morgon måndag. Följ med och läs om du är nyfiken.

Nu hurrar vi högt! HURRA HURRA HURRA!