Firarweekend

Den här helgen firar jag!  Förutom att jag har fått klartecken på ett antal  roliga saker här i veckan, har jag blivit så otroligt medveten om min egna utveckling sedan jag startade mitt företag. Och det vill jag verkligen fira!

Jag har tidigare bloggat om hur viktigt det är att fira. Hur lätt det är att vi bara flyttar målet och höjer ribban utan att på riktigt ta in de små, helt avgörande stegen. För att kunna göra det, tror jag att vi då och då behöver backa ett steg och försöka se oss själva med en utifrånblick. Eller kanske ovanifrånblick. Min poäng är att helheten på så sätt blir tydligare. Jag tycker det blir lättare att se hur saker bakåt i tiden hänger ihop och också om det jag gör i vardagen ligger i linje med de värden jag står för och den riktning jag vill gå i.

Trixet för att kunna göra det är att avsätta tid. Reflektions tid. Se och begrunda helt enkelt. Leta efter  hur de olika saker vi tar oss an, men också säger nej till, leder oss framåt. Vad har hjälpt, vad behöver vi ändra på?

Sen firar vi!

Ibland kan det också vara tänkvärt att fundera över vilken typ av firande du gillar: vad är lyx, något extra som ger dig energi och glädje, just för dig? Är det att skåla i champagne, baka en tårta, vila på soffan eller min favorit – en naturupplevelse. Det handlar ju om att erkänna dig själv så se till att välja något som gör just dig glad!

Och här kommer några firarbilder från min helg! Hoppas de utstrålar lite av den magi och levnadsglädje som jag fick känna. Spåren var aningen sträva, så jag fick plocka fram lite sisu, kämparglöd där ett tag, men mest sol i ansiktet och vidunderlig utsikt.

 

Det blir ändå sällan som man tänkt sig…

Up and running! Hoppas ledigheter, släktträffar, firande och vilande blev bra för dig. Jag kan bara konstatera än en gång att det blir sällan som man tänkt sig.

Ni vet hur man lägger massa tid innan jul på att planera, fixa och dona. Och den sköna känsla när alla saker på listan är fixade – yes, jag gjorde det! I år hade jag också möjlighet att varva ner lite den sista veckan istället för att springa ända in i kaklet, vilket jag förstås tänkte var bra för att inte bli sjuk eller så när man väl slappnar av. Så upplägget var ju så snyggt!

Sen kom verkligheten. Kräksjukt barn en hel bilresa till fjällen (bryter självklart ut när det är försent att vända). Förutom magsjuke-smittorisk går influensan from hell i släkten så vi ställer helt enkelt in julafton med storfamiljen. Nytt försök Annandagen – misslyckas också då släkting åker in akut och blir inlagd på sjukhus.

Det blir sällan som man tänkt sig – men det kan bli ganska bra ändå.

Tack och lov mår alla bra nu och vi fick det ganska bra ändå. Vår ”lilla” familj fick mer tid att bara vara tillsammans bara vi. Det blev ännu mera skidåkning, vi bastade och rullade oss i snön, kollade på filmer vi redan sett 100 gånger men skrattar gott åt och käkade massor av mandariner och hemgjord kola.

Så här kan det ju bli, det är en del av livet! Det är många inblandade och mycket är oförutsägbart. Det är därför jag gillar att jobba agilt & lättrörligt, inte överarbeta planer eller arbetshypoteser. Det blir ändå så sällan så som man tänkt sig och då är det viktigare att ha kraft över att kunna omstrukturera.

Som sagt: Up and Running! 2018 startar med rensning och rening. Mer om detta i nästa blogg. Och kanske lite om feng shui…


Nytt år, ny översiktlig och ej överarbetad 😉 plan…  Agilt och snabbrörligt!

Fotocred: The Mankato Free Press, John Cross

 

 

 

Gone Skiing

Nu tänkte jag tacka för i år och checka ut för jul och nyårsledighet.

Känner mig nöjd med 2017 då de viktiga sakerna fick ta större plats i mitt liv. Läs gärna min förra blogg här med mina reflektioner. Har firat mina framgångar genom ett lustfyllt besök i en liten pennbutik på Söder i Stockholm. Himmelriket för en sån som jag! Kolla bara in den här lilla Svensktillverkade skrivboken.

Jag vill från djupet av mitt hjärta tacka alla som varit med på ett eller annat sätt och gjort mitt år levande. Släkt & vänner. Kunder& blivande kunder. Ni som bjussar på klokskap & ni som genom er galenskap ger mig material att öva på! Utan er vore livet tråkigt och tomt!

Nu tar jag mig en och annan skidtur och är åter på kontoret vecka 2.

Önskar er en God jul & ett Gott nytt år!

2017 Det tar tid att vända båten

Så var 2017 snart slut. Ett så mycket bättre år för min del. Sorg har ändrat form och blivit till saknad och varma tankar. Frustration bytts mot kreativitet och en gnagande osäkerhet har blivit till allt längre stunder av kraft och jävlaranamma. 2017 – året jag startade mitt företag.

Summera året
Som vanligt har jag summerat mitt år innan jag går på ledighet och det gör jag utifrån de här frågorna:


Fast det här skrev jag i maj så Vad är prio handlar såklart om våren 2018.

Du kan också kolla min tidigare blogg och film här kring hur du kan jobba med reflektion för en skönare ledighet.

Mitt 2017
Jag skulle kunna dela med mig om mina lärdomar kring konsultrollen och att ta betalt. Hur jag har gillat att leta verklig och värdefull utveckling tillsammans med kunder och potentiella kunder. Eller skriva om hur lång tid det tar att ekonomiskt få ett företag på rull. Men mitt verkligt viktiga resultat handlar om mig som person: Caroline 2.0.

Jag har insett att det viktigaste har varit det sammanhang jag skapat mig genom mitt företag – ett utrymme. Ett utrymme där jag har kunnat utmana mig, testa, falla, ställa mig upp, studsa runt med andra, tänka mörka tankar, tvivla, MÖTA, ta små beslut och gå vidare. Insikter har blivit till handling och jag har lämnat saker jag inte behöver längre. En del saker har varit nödvändiga för att komma dit jag är idag, men behövs inte längre. Så nu har varit ett bra läge att göra upp med dem och klippa av.

Jag behöver till exempel inte vara så förbannat duktig längre.  Det var viktigt för mig som ung och en härlig drivkraft men idag har jag andra styrkor också. Som utbildning, erfarenhet, kompetens och ett nätverk av bra människor som jag kan be om hjälp. Jag utgår mer ifrån vem jag är, vad jag kan och vad jag behöver än att det ska se bra ut i andras ögon.

Det sägs att det tar tid att vända Atlantångaren. Den drar fram med en väldig kraft och även om vi rattar helt om tar det väldigt lång tid att ändra kurs.

Och som jag rattat om. Svettigt jag lovar, och en väldigt fördröjd effekt vilket gör att det kan se lönlöst ut. Men nu är båten vänd. Ny riktning och vem vet, kanske på väg mot ett nytt hav?!


Bild lånad från italnordic.se

Att vara nöjd

För ett antal år sedan fick jag en fråga som jag fortfarande kommer att tänka på ibland: När är du nöjd Caroline?

När allt springer på och vi ständigt försöker lösa våra utmaningar (och moder jords för all del) är det lätt att vi glömmer bort att se och ta in det vi faktiskt uppnår och låta oss känna glädje.

Den person som ställde den här frågan heter Anne Leé Holmberg och betyder mycket för mig. Hon ställer ofta frågor som dröjer sig kvar och väcker något i mig. Jag har tidigare skrivit ett hyllning till henne och några andra viktiga personer som du kan läsa här.

Anne Leé har bloggat på det här temat och jag tycker det hon tar upp om firande är en så bra påminnelse:

Även om vi inte når hela vägen ända fram på en gång, önskar jag att vi var fler som ville fira delmål. Tidsaspekten gör annars att vi kanske behöver vänta både ett, två eller fem år för att fira de långsiktiga målen. Och med största sannolikhet har även förutsättningarna under den här tiden ändrats så mycket att det inte heller är helt tydligt vad vi ska fira. Sannolikheten är stor att det inte blir något firande över huvud taget.

Tänk så tråkigt, nästan lite sorgligt om vi inte får njuta av det braiga vi skapar. Det vi strävsamt närmar oss. Men också det vi redan har mitt framför oss, här och nu. Här kan du läsa Anne Leés blogg i sin helhet.

Själv har jag planerat att fira höstens framgångar, kanske inte med pompa och ståt utan mer lågmält och med något jag verkligen gillar. Jag ska bland annat besöka en liten fin butik på Hornsgatan i Stockholm… Mer om det en annan dag.

Närvarande och nöjd

Nått målet på min vandring (från Oppdal tidigare i höst)