Hipp hipp hurra! 2 år!

2 år som företagare och insikten slår nästan omkull mig: jag driver ett företag! Här och nu!

Fotocred: Pamela Schultz Nybacka, Södertörns högskola

Att jag är egenföretagare är inte beroende på om jag har kunder i morgon eller hur bra jag var igår. Det är inte beroende av om jag lyckas eller inte eller huruvida de beslut jag tog var rätt eller fel.

Jag är företagare för att jag går upp på morgonen och gör de saker jag vill och behöver göra. Jag försöker bidra med värde och försöker ta hand om mig själv på ett hållbart sätt. Sedan går jag och lägger mig och går upp nästa morgon och börjar om igen.

Den här insikten är nog den finaste 2-årspresent jag kan få!

För mitt i all strävan jag varit i under mina “nybörjar-år” känns det så befriande att förstå att jag redan är framme. Jag behöver inte vänta med att känna mig nöjd tills sen nån gång, då jag är “framgångsrik” med hög lön och massförfrågningar. Jag kan faktiskt istället känna mig sjukt stolt över att jag gört -här och nu! Även om saker och ting längre fram inte skulle gå den väg jag vill så har jag gjort det här, och lärt mig mer än av något annat i min karriär.

Så hur firar jag nu 2-års jubileet på bästa sätt? Jag älskar ju att fira så vad tror ni? Ge mig ditt bästa tips!

här skrev jag för precis ett år sedan. Sedan dess har jag vidareutvecklat mina två koncept som testats och visat sig funka riktigt bra. Det känns också lättare att kommunicera dem nu. Klarare! #jobbatvärs som fokuserar på organisationen/processen och hur samverkan/samproduktion sker både internt och externt och #jobbasmart som fokuserar på individen och det personliga ledarskapet: hur vi på ett lättare sätt ”lever” våra värden och det vi står för, konkret, varje dag. (Klickbara länkar för dig som vill läsa mer)

Bilder från en av mina många café arbetsstunder under åren och mitt hemmakontor som jag fixat klart nu!

Hängivelse

Mia Skäringer (och jag) skriver historia

Jag har precis bokat in Mia Skäringer i Globen för andra gången!

Med små myrsteg går jag åt ett håll där jag är mer sann. Jag har redan ganska lätt för att vara mig själv när jag är med andra, så för mig handlar det framförallt om att bli mer sann mot mig själv. Min utmaning ligger i att acceptera hela mig. Ja, hela mig. Alltså även de där sidorna jag förnekar, avskyr och gör allt för att bli av med. Kriget jag aldrig verkar kunna vinna. Kanske känner du också igen dig?

För min självkritiska sida har självmedkänsla svept in som en ljummen bris och närt mig. Sen har det faktiskt varit en hel del hårt jobb för att leda mig åt rätt håll. I det ligger det att varje dag göra medvetna val; vilka omger jag mig med? Vad lyssnar jag på? Vad lägger jag tid på?

Och kanske har jag med tiden också börjat fatta att jag är hela alltet liksom. Att jag inte går att få med bara de “rätta” egenskaperna utan skiten finns där också för att det gottiga ska få ett värde.

När jag var och såg Mia Skäringer den första gången med min svärmor, var kanske den starkaste insikten; att inte skämmas för den man är. Att det ibland faktiskt är hela jävla systemet som är fel. Och om vi tystar oss själva kan saker som är fel fortsätta. Så jag har börjat ta samtalen. Slutat blama och shama mig själv för att jag är gnällig, krånglig, grinig osv. Jag hänger mig till det som är viktigt -för mig, och står upp för de värden jag tror på. Mia är allt det här manifesterat i en kropp och själ, som just nu skriver historia med sina utsålda Globar och arenor. Och på ett sätt är jag ju också en del av den historien.

Jobba smart – Reclaim your life

Så hur coolt är det inte att få jobba med att föra vidare de här metoderna som hjälpt mig och de runt i kring mig. Och tillsammans är det ju mycket roligare att öva 🙂

Nästa vecka kör jag och Liselotte Norén en drop-in på The Lobby i Stockholm. Kom förbi och gör en #jobbasmartövning och träffa oss! Mer info här

Bilden på Mia Skäringer har jag lånat från hennes instagramkonto. Fotocred: Gabriel Lázár.

Skördefest

Den här veckan gick rekordsnabbt! Roligt men nu är jag ärligt hyfsat projektbakis.

Har avslutat ett arbete med Södertörns högskola i en hejdundrande skördefest. Jag har processlett en grupp lärare som vill förbättra kvalitén i sin utbildning genom att samverka mer med andra. Alltid lättare att prata om än att faktiskt göra.

Som ett sätt att skörda frukterna och sätta punkt för det som varit skapade vi en skördefest. Vi fick fram några frön och lite missväxt också så nu finns det lite lärdomar att ta vara på framåt.

Gänget! Foto: Karl Barrsjö

Deltagarna i gruppen fick leka och vara kreativa när jag plockar fram min pysselkoffert. De tog fram posters på sin utveckling/sina resultat och sedan mycket modigt och proffsigt pitcha dem inför inbjudna gäster och filmkamera!

Vårt filmteam: Amanda Zälle & Karl Barrsjö, studenter vid Södertörns högskola Foto: Peter Gunnarsson

Lågt hängande frukter och några frön att ta vidare…Missväxten slängde vi i soptunnan

Jag i mitt esse 🙂 Foto: Pamela Schulz Nybacka

Efter skörd ska väl jorden vila sig lite? Fyllas på med näring inför nästa sådd… Så vi säger väl det och checkar ut en vecka för höstlov, eller faktiskt läslov som det kallas numer! Lånat Aino Trosells novellsamling på bibblan och hoppas på lästid 🙂 Åter på kontoret den 5 november!

Ett år med #jobbasmart

Tiden går fort när man har roligt! Ett helt år har gått sedan #jobbasmart kom ut ur garderoben. Efter många års samarbete  med Liselotte Norén var tillslut #jobbasmart ett egen koncept som ville ut.

“Vi jobbar med det personliga ledarskapet och hur vi ”lever” våra värden och det vi står för, konkret, varje dag. Det handlar egentligen mer om HUR du gör, än vad du gör”

Foto: Mikael Ström

De små medvetna valen

Vi har gjort massor av små val längs vägen. Vi valde att prata om Det personliga ledarskapet framför Självledarskap då det känns så fel med själv… Vi speglar ju oss i andra och det är ofta i mötet med andra som vårt lärande och utveckling kan ske.

Och så hade vi ju så svårt att släppa organisationen. Vi är ju alltid i någon sorts sammanhang och de strukturer/kulturer som vi är i påverkar ju såklart hur vi har det. Vi hade ju sett att det där lite mer klämkäcka Du är din egen lyckas smed, kanske inte alltid var helt sant. Så #jobbatvärs blev det koncept som kom fram som ett komplement riktat mot teamet och organisationen.

“Vi tänker att det som har störst värde för dig ska hinnas med. Så genom ökad medvetenhet kan du ta kontroll på det du gör och tillsammans med humor, självdistans och lite självmedkänsla kommer vi ganska långt”

Ett år med #jobbasmart och hur summerar vi?

Vi är glada när vi går till jobbet
Koncept, webbsida, e-kurs, reflektionsbrev, workshops, turné och väldigt många idéer om nästa steg nerklottrade på servetter…
Alltså vi har väldigt kul när vi jobbar ihop. Testar oss fram, noga med att rätt känsla är med. Skruvar där det behövs. Rätt vad det är bokar vi av och går och simmar istället.

Vi är stolta över att vi försöker leva som vi lär
Går ju sådär… Men vi är på den igen. Öva, öva, öva! Och inte döma för det är f-n mycket lättare att bara följa strömmen än göra medvetna beslut. Så respekt till alla som försöker!

Vi är nöjda över bra respons från kunder
Särskilt återkoppling om att vi autentiskt delar med oss och inte “pekpinnar” eller dömer någon.

Och eftersom du troligtvis känner oss väl vid det här laget, så kan du ju gissa att vi har firat så mycket det bara går… Passade på när vi var i Göteborg i veckan som levererade sol, rosdoft, Bob Dylan utställning & god middag. Ja du fattar, egentligen var det väl bara en tur med Paddanbåtarna vi saknade.

 

Vill du läsa mer om oss/#jobbasmart kan du klicka dig till hemsidan här: www.jobbasmrt.se

 

 

En lite vinglig men bestämd ettåring

Fanfar och hurra! Caroline Palm Consulting AB firar ett år ida´ (nej, egentligen förra veckan men det rimmar bättre så).

Vinglig & bestämd

Den här ettåringen har precis lärt sig gå, det går ibland ganska vingligt men mycket bestämt framåt. När hon ramlar blir hon asförbannad, hur svårt kan det va? Vilja saknas icke…

Ett år sedan registreringen…

Nu ska det firas…

Känns som jag lite tjatat hål i huvudet på er om vikten av att fira. Men kanske har jag då också fått fram det allra viktigaste: hur vill just du fira? Jag skrev ju bland annat om det i den här bloggen (där jag också avslöjade att en utomhusaktivitet kan göra mig riktigt nöjd…)

För ett tag sedan satt jag mig ner över en lunch och funderade ut de mest storslagna planer på ettårsfirandet, vilket jubileum! Men det liksom infann sig ingen glädje och kraft i stora middagar, jubileumsfester, pompa och ståt. Tråkigt tänkte jag först, men sen smög sig andra känslor på: Nöjdhet! Klarhet!

Det blev så himla tydligt för mig vad jag skapat under det här året, vilka värden jag varit med och bidragit till, vilka människor som bidragit till mig och vilken ram att utgå från som jag faktiskt skapat genom mitt företag. Jag har byggt Caroline Palm Consulting AB på ett organiskt och hållbart sätt där jag dessutom känner att mitt “jobb-jag” inte skiljer sig åt från mitt “jag-jag”. HUR jag gjort det? Jo genom de där pytte små stegen åt rätt håll. Utan att vara säker, utan att ha svaren. Nu såg jag allt det här klart framför mig och kunde ta in framgången. Ett år är ganska kort tid för allt det där.

Att känna det där i kroppen var ett riktigt stort firande-ögonblick för mig. Nu har jag lagt till några handskrivna tackkort till de som betytt mycket för mig och verksamheten under året och bokat in en firarlunch på stan. Perfekt, för mig, denna gång.

Tackkort till några av dem som på lite olika sätt bidragit till det första året 

Liselotte och jag pratar om det här med att se och fira myrsteg i vår e-utbildning i #Jobbasmart. Kolla in tipset nedan och köp sedan kursen här om du vill boosta ditt personliga ledarskap: