När jag sa upp mig från mitt jobb hade jag ingen aning om vad jag skulle göra därnäst. Hjärnspökena var många men jag tog dem i handen, gav mig själv tiden att landa och plötsligt gick det inte att backa längre – det bara skulle bli ett eget företag! Jag kom till den där punkten där jag kände att jag inte kunde vända, inte ville vända, utan att jag faktiskt släppt sargen men också all trygghet. Nu blir det något annat!
Jag är ganska van att ha kontroll och mår bra av det så självklart kan man fundera hur tusan jag ska kunna funka som egenföretagare i en okontrollerbar värld… Men jag känner att jag vill! Öva, testa, ramla, resa mig igen. Lära mig. Att vakna på morgonen och känna tjusningen med att vara på en ny väg. Att veta vad jag redan kan och vill bidra med, men inte ha en susning om vad jag ska få lära mig.
Jag tror att det är att vara på rätt väg!
