Reset & nystart

Januari är en månad då jag har en väldig lust till att rensa ur. Det brukar börja med att jag drar ut alla garderoberna. Barnens urväxta kläder ska lämnas vidare till kusinerna, mina kläder som sitter för tight, sticks eller har en färg jag bara inte klarar av längre hamnar i en skänk vidare hög och en återvinningshög. Sen brukar det ta mig in i förrådet och där finns det lite att göra… Där hittar jag gamla foton som leder till att jag kollar upp några bilder i datorn, börjar rensa hårddisken och säkerhetskopiera till molnet. Ja ni fattar… och känner säkert igen er.

När det är som stökigast undrar jag vad tusan jag drog igång detta för men när högarna börjar minska växer känslan av feng shui…

Det blir luftigt och tomt

Det blir utrymme

Det jag inte gillar omger jag mig inte med

Det jag har ikring mig tycker jag om

Jag får energi

Det finns plats för nytt

Det fiffiga är att jag tror vi kan rensa ut mentalt också när vi ändå håller på. Att städa ut hemma, på kontoret eller i datorn funkar superbra för att även sätta igång den mentala storstädningen. Och det kan ju stundvis bli ganska rörigt i hjärnan. Vill du ta sorteringen av tankar ett steg till tycker jag det funkar ganska bra att rita upp en ”tankesprets-karta”, gärna med post it lappar, så kan du lättare sortera och flytta runt dem.

Jag tycker det är så himla häftigt hur lika de här städprocesserna är varandra och då tänker jag framför allt på symboliken i hur allt hänger ihop. Börja dra i en tanke så ser du hur starkt kopplad den är till en annan eller hur man genom att ta ett litet beslut snabbt löser flera utmaningar. Precis som att städa ur garderoben slutar med en uppdaterad back up i molnet.

Nu har jag rensat ur, renat, sorterat och sett till att sopa framför dörren. Så nu 2018 är det fritt fram att släppa på nya spännande saker! Ikväll har jag, som kronan på verket, dessutom symboliskt eldat upp gamla anteckningar och papper som jag inte längre behöver. Reset helt enkelt och nu kör vi nystart!

Blir du nyfiken på feng shui som städhjälp kan jag rekommendera denna som jag fick i present för många år sen

 

 

Give a shit!

Jag har påverkats av #metoo #tystnadtagning och många berättelser som kräver styrka för att våga berättas. Har tänkt en del kring hur en tystnadskultur blir till och kan fortsätta men också såklart kring vad vi kan göra för att bryta en skadlig kultur.

Jag tänkte inte stanna vid #metoo och tystnadskultur kring sexuella trakasserier utan tänker bredare kring kulturer där saker inte tas på allvar eller till och med tystas ner. Kulturer där ingen bryter ett negativt skeende. Där rädslan att förlora något styr – ett anseende, ett jobb, en grupptillhörighet eller helt enkelt rädslan för att låta gnällig eller okunnig.

Ibland finns det någon som vinner på det – som ett medvetet sätt att få behålla sin makt. Men en del gånger kan också ickereaktionen/-agerandet vara helt oskyldigt då den är ett resultat av att skydda sig själv, som en överlevnadsstrategi. Där man inte ser sitt ansvar som chef, kollega eller människa. Det är såklart inte alltid man kan påverka allt, men man kan alltid säga ifrån, säga vad man ser och hur man reagerar på det. Sedan kanske man inte kan styra resten. Men det är just den här markeringen jag tycker är viktig. Avgörande för att inte en skadlig kultur ska få fäste. Stopp liksom. Stopp på riktigt!


Svårt att vara den som bryter? Teckning: Hans Lindström

Jag har ett starkt personligt (nästan kroppsligt) minne från en tidigare arbetsplats där grupptänkandet var starkt och alla satt på ett möte och tyckte massa saker men ingen sa något (kanske inlärd hjälplöshet? Det är ju ändå ingen idé liksom…). En extern part i rummet bryter plötsligt genom att säga: -Nej men så jobbar inte jag, jag tror inte det fungerar. Och tystnaden går att ta på i rummet. Diskussionen tog en annan vändning efter det.

Här krävdes medvetenhet, integritet och att inte styras av rädslan. Motsatsen:

En kompis berättar om hur hon hämtar chefen då kollegan kollapsat av stress på arbetsplatsen, glömt bort vart hen parkerat bilen, inte sovit på veckor osv. När chefen får träffa kollegan och blir informerad om läget (detta sker på en måndag) svarar hen att hen har en tid för ett samtal på torsdag…

Här styrs situationen av en chef som har en fullbokad agenda och antagligen själv håller på att brista (eller så är hen bara oempatisk eller dum i huvudet…).

Jag övar som tusan på att göra mer medvetna val. Att våga stå kvar, att våga säga stopp! Det här känns inte ok. Kanske även om jag inte har några färdiga svar eller lösningar. Våga säga det jag ser, helt enkelt: give a shit!

Ska asap se Ruben Östlunds The Square som jag förstått tänjer på allt kring gränssättning och drev.

(Foto: Give a shit är grafikern Ylva Skarps budskap som står i motsats till att inte bry sig… )

 

Ta en kopp kaffe

Fick lite kli på kroppen igår när jag läste en text om hur man kunde bli effektivare och spara tid genom att kapa ner möten från tex 60 till 45 minuter.

Ni som känner mig, eller brukar läsa mina texter, vet att jag tycker effektivitet är viktigt och bra – men bara så länge som den är effektiv. Så vad menar jag med det? Jo, att om din så kallade effektivisering ger minuter till övers men inget verkligt resultat/värde, ja då är det ju så klart inte effektivt. Då kanske mötet i grunden är värdelöst och du skulle ställt in det istället för att stressa igenom det. Så om du ska hantera dåliga möten tror jag snarare att det ger mer om du tänker förberedelse, prioritering och att säga ja eller nej. Läs min tidigare blogg om det här : Förberedd eller klädd i offerkofta.

Så jag vill istället säga: öka tiden. Och mängden. Helt enkelt fika mera! Lägg på en kvart och ha tid för en extra kopp kaffe – i de fall där du verkligen valt att säga JA till mötet. Ge tid till det goda samtalet, det goda kaffet och relationsbyggandet. Det där som gör att vi kommer närmre varandra och har lättare att både be om hjälp och hjälpa till när det behövs. Att ha sådana personer ikring sig är guld värt och effektivt om något!

Här kan du läsa min tidigare blogg Effektivt att vara effektiv som är ett härligt och viktigt boktips på temat!

Förberedd eller klädd i offerkofta?

Den här veckan har kretsat kring möten. För att jag har haft en del möten men också för att många i kring mig pratar om sina möten.

Oftast pratas det om möten som dåliga möten. Jävla möten, stressande möten, möten som inte ger ett skit eller det mest vanliga; möten som löser av varandra – ”Åh idag är en sån där jävla mötesdag”.

Föreställ dig det omvända. Vissa dagar vet jag att jag kommer ha bra möten. Jag ska träffa folk som i tidigare möten lämnat mig med ny energi, ny kunskap eller kanske det mest givande, nya frågor. Det är ju här vi vill vara. Så kan vi påverka hur våra möten blir?

Härliga möten utomhus med kaffe och sol

Möten i olika former (här bokrelease för Katrin Sandberg på en liten innergård i Ga:Stan)

Jag tror vi alla vet att förberedelserna inför ett möte spelar stor roll för hur mötet blir. Det är bra om vi:

Läser på eller på annat sätt tar reda på info om den vi ska träffa (googla, fråga nån som känner nån osv)
-Gör en liten omvärldscheck, vad är på gång på området, är det något nytt som vi borde känna till?
-Funderar över mitt mål med mötet. Kanske vill vi lära känna varandra bättre eller kanske vill bestämma oss för något.
-Visualiserar. För den som gillar bilder kan det vara givande att visualisera (känslan/stämningen) mötet. Hur vill du att det ska bli?
-Kanske kan du påverka mötesmiljön?

Men om den vi ska träffa inte har förberett sig, då är vi väl ett offer klädd i vår stickigaste offerkofta – eller? Om jag har gjort mitt och personen ändå kommer till mötet oförberedd, då kan jag väl säga att det blev ett jävligt dåligt möte och vara sur för det? Nja, tänker jag.

Fundera på varför det där mötet på tex tisdag ska ske? Och då menar jag inte – ”jag blev kallad till det”. Utan jag menar varför ska du gå på det här mötet? Om du inte ser meningen tycker jag du ska fundera på att tacka nej eller boka en tid längre fram när ni hunnit prata igenom vad ni vill ha ut med er träff. Om du ser ditt syfte med mötet, och syftet är viktigt för dig, kan du faktiskt välja att riskeliminera lite:

-Det går att ställa frågan -”Du, hur tänker du kring vår träff på tisdag?” Här kan man försöka luska mer kring vad den personens förväntningar på mötet är. Ses ni för att lära känna varandra, informera om något, rapportera nuläge, sälja in något eller kanske bestämma om nästa steg.
-Ge lite kort info redan innan mötet, på morgonkaffet om ni arbetar nära eller i ett kort telesamtal eller mail. Gör det enkelt! Här duger inte ”jag bifogar min avhandling på 300 sidor!
-Slå en signal eller skicka ett meddelande kvällen före/på morgonen för att försäkra dig om att personen du ska träffa verkligen kan ses just den här dagen. Jag har flera gånger stått snopen när personen jag rest en bit för att träffa skickar ett mess fem i och skriver att hen är sjuk/vabbar. Eller ännu värre inte hör av sig alls.

Visst är väl det här mest sunt förnuft. Jag gillar att möta människor, gärna många olika. För att det tidsmässigt ska fungera behöver de mötena faktiskt bli ganska bra. Jag kan förbereda mig själv men har också insett att jag kan hjälpa mig själv genom att hjälpa den jag ska träffa. Och offerkoftan får allt oftare ligga kvar i garderoben…

Offerkoftorna lämnade kvar 😉

Vilken miljö stimulerar dig idag?

Jag älskar att ta in det som är ikring mig. Jag är oftast min omgivning – på både gott och ont. Och visst håller du med om att beroende på vad vi ser, upplever och känner kan vi ta till oss och lära oss olika mycket.  Som att det i ett rum utan syre och ljus är svårt att ens existera och då i princip omöjligt att kunna lära eller fatta bra beslut.

Det braiga med det här är att vi på så sätt också kan locka fram de sidor av oss själva som vi vill ska ta plats. Vi kan alltså skapa varierande stämningar genom vår omgivning och arbetsmiljö. Det här är nått jag nördat ner mig i just nu och testar för fullt. Var vi väljer att lägga våra möten kan spela stor roll. Jag delar några bilder nedan på hur det kan se ut för mig.

Som köksbordsföretag blir hemma viktigt. Här är jag grundad, landar saker som hänt, tankar energi och laddar. För mig funkar det bäst när det är enkelt, naturfärgat, fint ljus och som jag upptäckte nyligen – väldigt mycket gröna inslag.

Sedan behöver jag ut och samla in nya intryck och kunskaper. Jag försöker boka mina möten på lite på lite olika ställen vilket i sig ger nya intryck och perspektiv. Om du stannar upp vid varje bild märker du att de väcker olika saker i dig.

Friends i Solna

Arkitekturskolan KTH

Kungliga musikhögskolan 

Tensta konsthall

Ibland behöver jag också miljöer som inspirerar till praktiskt görande, som här där jag gör mina första visitkort i Refos lokaler på Kungsholmsstrand.

 

Det blir garanterat fler bloggar om hur vi kan påverka vår arbetsmiljö, nästa gång kanske med mer fokus på enkla skillnader i HUR vi skapar bra förutsättningar för effektiva och roligare möten. Det kan räcka långt att öppna fönstret i mötespausen.