Det blir ändå sällan som man tänkt sig…

Up and running! Hoppas ledigheter, släktträffar, firande och vilande blev bra för dig. Jag kan bara konstatera än en gång att det blir sällan som man tänkt sig.

Ni vet hur man lägger massa tid innan jul på att planera, fixa och dona. Och den sköna känsla när alla saker på listan är fixade – yes, jag gjorde det! I år hade jag också möjlighet att varva ner lite den sista veckan istället för att springa ända in i kaklet, vilket jag förstås tänkte var bra för att inte bli sjuk eller så när man väl slappnar av. Så upplägget var ju så snyggt!

Sen kom verkligheten. Kräksjukt barn en hel bilresa till fjällen (bryter självklart ut när det är försent att vända). Förutom magsjuke-smittorisk går influensan from hell i släkten så vi ställer helt enkelt in julafton med storfamiljen. Nytt försök Annandagen – misslyckas också då släkting åker in akut och blir inlagd på sjukhus.

Det blir sällan som man tänkt sig – men det kan bli ganska bra ändå.

Tack och lov mår alla bra nu och vi fick det ganska bra ändå. Vår “lilla” familj fick mer tid att bara vara tillsammans bara vi. Det blev ännu mera skidåkning, vi bastade och rullade oss i snön, kollade på filmer vi redan sett 100 gånger men skrattar gott åt och käkade massor av mandariner och hemgjord kola.

Så här kan det ju bli, det är en del av livet! Det är många inblandade och mycket är oförutsägbart. Det är därför jag gillar att jobba agilt & lättrörligt, inte överarbeta planer eller arbetshypoteser. Det blir ändå så sällan så som man tänkt sig och då är det viktigare att ha kraft över att kunna omstrukturera.

Som sagt: Up and Running! 2018 startar med rensning och rening. Mer om detta i nästa blogg. Och kanske lite om feng shui…


Nytt år, ny översiktlig och ej överarbetad 😉 plan…  Agilt och snabbrörligt!

Fotocred: The Mankato Free Press, John Cross

 

 

 

Årlig besiktning

Min morfar sa alltid att han skulle på besiktning när han skulle på läkarkoll. Han undrade om han skulle gå igenom och vilka ettor han skulle få av doktor Engberg. När han satt och sörplade kaffe på fat med mig efter besöket, småflinade han; ” – he he jaa, det gick ju bra det där… Nu får man köra ett år till!”


Bilförarn: morfar Tore, min syster och jag tar en paus (det gjorde vi ofta)

Jag tänker på det där varje höst. När jag drar igång igen efter sommaren öppnar jag upp och sätter planen. Jag gör lite ändringar utifrån summeringen innan sommaren och justerar lite utifrån de insikter jag fått under lugna eller tjoande sommaräventyr.

Där någonstans inser jag att det är dags för besiktning. Vad har jag för ettor och nollor? Kan jag köra ett år till eller behöver jag ändra åkstil? Byta drivmedel? Ja ni fattar, man kan göra liknelser i det oändliga mellan oss människor och bilar…

Så idag har jag bokat in ett antal tider i min kalender. Att ringa runt och sitta i telefonkö för att slutligen få en tid lååångt fram i höst är rätt tråkigt, men helt klart värt det för äkta körglädje ett år framåt. Och så galet skönt att ha bokat in allt på en gång. Först ut blir ny synundersökning.

Dags för nya brillor för att se klart och vem vet, kanske nya perspektiv visar sig