Lev i frågan

En icke-perfekt blogg som denna bjuder på missar, orosmoln och hjärnspöken. Jag bjussar gärna på det för att ge perspektiv och en mer sann helhetsbild. Ni kommer kanske ihåg bloggen med bilden på kossan som fastnade mitt i hoppet…

Jag tror det är viktigt att vi på riktigt förstår att det alltid finns saker som pågår bakom det vi först ser. Att vi inte jämför oss med andra – för tänk om den du vill vara som lever på ”lånad energi”.

Nu, när jag öppnar upp och drar igång igen efter sommaren har jag fått nyfikna frågor om mitt företag. Folk ikring mig, som bryr sig om mig, undrar hur det går? Och mitt svar är helt ärligt att det går riktigt bra. Grunden är på plats, jag är stolt och står helt och fullt för det jag bygger upp. Jag har två koncept att lansera som vi tagit fram #jobbasmart och #jobbatvärs. Att sen pengarna inte är på plats är bara en liten, liten småsak i sammanhanget ha ha ha…

Det jag vill säga är att det självklart inte bara är enkelt att starta företag. Och det är inte säkert att det kommer bära sig ekonomiskt. Men det finns några saker som hjälper mig att må bra i osäkerheten det innebär:

Lev i frågan
Det är ok att inte ha svaret, att inte veta exakt hur. Att lita på sina små steg. Det här fina citatet av Rainer Maria Rilke ger mig ro när tvivlet sätter in;

 

”Ha tålamod med allt som ligger kvar olöst i ditt hjärta.
Lev i frågan.”

 

Lyssna och ändra
När jag tänker: nä men det här blir inte så bra, försöker jag lyssna på det – och ändra på något. Lita på mig själv.

I måndags var planen att jag skulle ha kick-off med mig själv för att sätta ett antal saker. Men så på måndag morgon kände jag att jag inte var klar nog för detta, att mitt upplägg kändes fel och pretentiöst. Så jag stannade hemma och gjorde klart rensning av garderob och kontor som jag satt igång under helgen. Jag gick också runt och var lite småsur på att jag ”inte levererat” som jag tänkt. Men hör och häpna – städa verkar vara grejen! När dan är slut inser jag att ett antal nerklottrade ord på notisar och markeringar i kalendern var gjorda och kick-off utmaningarna var lösta utan att jag ens tänkt på det.


Rensning som kick-off. Ut med gammalt och ge plats för nytt. 

Bra möten
Igen och igen och igen: vi kan välja vårt sammanhang. Vi kan inte påverka allt men några saker ligger helt i våra händer. Som att säga NEJ och då också automatiskt ett starkt JA till de saker vi faktiskt väljer.  I veckan som gick blev det några svåra nej (till riktigt smickrande erbjudanden) men också starka ja till bra möten på kreativa och vackra platser.


Kreativt möte på kreativt workspace Snickarbacken7 i Stockholm

Sol, vind och vatten. Och så kaffe, bästa Liselotte och finslip på lanseringen av #jobbasmart och #jobbatvärs

Hur kör du igång din höst? Vad väljer du att lägga in i din plan?

Snart kommer mer om #jobbasmart och #jobbatvärs. Du kan redan nu boka in en save the date för den 20 september

 

Känsla av sammanhang

Wow, vilken härlig start på hösten det blev.  En spännande hållbarhetsfestival här i Stockholm – The Stockholm Act, gav en ordentlig trendspaning inför hösten och möjlighet att testköra lite seminarieupplägg för min del. För mig är ju hållbarhet mycket bredare än bara miljö (även om det i sig självt är nog så viktigt). När jag jobbar med människors- och organisationers utveckling utgår jag alltid från en hållbar person och en hållbar organisation. Då finns ett helhetstänk med, kvalitet, långsiktighet, mänsklighet och också hållbara resultat. Att det vi gör är på riktigt! Skapar värden på riktigt. Hela vägen, hela kedjan.

Kulturhuset i Stockholm, en av arenorna för The Stockholm Act Foto: Matilda Rahm/Kulturhuset

The Stockholm Act är ett  initiativ som samlar politik, kultur, företagande och forskning för att agera på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling till 2030. Största anledningen till varför jag gillar idéen så mycket är fokuset på ACT. Dels i det självklara att det inte blir någon ändring om vi inte gör saker men också för att vi får syn på det som redan görs. Det finns massor av (små) initiativ som det inte står om på löpsedeln men som faktiskt, på riktigt, varje dag, jobbar med att göra världen lite mera hållbar. Redan under invigningen kände jag en enorm kraft som gav en skön motvikt till den förlamande känslan av att världen går under som vi kan läsa oss till dagligen. Och som jag skrev om i min tidigare blogg om att orka göra skillnad, brukar det inte komma så mycket bra aktivitet ur den handlingsförlamningen.

Invignings(Dröm!?)panel med Isabella Lövin, José González, Gunhild Stordalen och Johan Rockström

Min spaning från veckan:

  • Att ge och dela med sig
    Ett generös och öppen kultur kommer skapa grunden för ett hållbart samhälle. Att ge upp sitt egna behov av andras ”gillande” och istället bli tillfredsställd mer på djupet när man kan ge och bidra till andra utan önskan om motprestation.
  • Kulturens roll är viktig
    Att kultur/konst är en arena där vi kan vara jämlika – i de riktigt stora frågorna blir vi alla mer lika än olika. Kultursektorn har också en stor och viktig roll i att nå ut till många med kunskap och uppmana till handling.
  • Forskningen ger svar…
    Johan Rockström menar att forskningen gett svaret för länge sedan; vi vet redan att vi måsta agera för planetens överlvnad, nu handlar det bara om hur snabba vi behöver vara och om vi hinner.
  • …men forskning är inte allt
    Gunhild Stordalen,  gillar såklart forskning men menar att den i sig själv inte kan göra någon förändring, det måste företag, organisationer och personer som du och jag göra. De små stegen blir de stora i sin helhet. Så vad kan du och jag göra? Se över din konsumtion, ta hand om dig själv, gör medvetna val, stötta aktörer som arbetar för något du tycker är viktigt.
  • Känsla av sammanhang för välmående
    Isabella Lövin delade med sig av en viktig reflektion som jag tror stämmer så väl. Att vi som individer inte mår särskilt bra om vi inte hör till ett sammanhang som vi trivs med/kan stå för. Hon ser ett samband mellan det stora antalet människor med utbrändhetssymtom/diagnos och vår dystra framtidstro.  Då tänker jag att det blir så otroligt viktigt att börja påverka i det lokala/lilla, få tillbaka kraften och komma bort från känslan av maktlöshet. Här är det  verkligen hållbarhet brett vi talar om!


Big Fox på Stora scenen Stadsteatern Kulturhuset  i Stockholm

Så jag tänker att genom att se till att vi är i en känsla av sammanhang, att känna att vi kan påverka och att vi kan agera i vårt lilla, gör att vi mår bättre och kan åstadkomma mer gott. Och så blev det verkligen för mig den här veckan. Mer energi och ett härligt sammanhang att jobba vidare med kring min lansering av konceptet #jobbasmart. Nya möten och workshops är på G, nästa gång blir den 20 september så – save the date! Ska bli grymt kul.

Stort tack till Refo som bjöd in mig till Refo med vänner på Nordiska museet. Coolt sammanhang och ställe att köra koncept test på! Mäktig utställningsyta på Nordiska museet för Refo med vänner där jag och Liselotte Noren körde drop- in övning ”Bli mer hållbar själv och få en lugnare höst”

 

Tacksamhetens lov

Inför sommarledigheten sjunger jag nu tacksamhetens lov och så här är det:

Jag är så tacksam över att ha gett mig själv chansen att gå en annan väg och leta nya skatter. Jag är ju riktigt cool och det visade sig också fullt kapabel  att skapa en liten egen plats där jag helt och fullt kan jobba utifrån det jag tror på. Samtidigt vore inget gjort utan dem jag har ikring mig.

Jag blir alldeles varm när jag tänker på er som stöttat mig, peppat och ibland puttat mig till det jag står för och gör i mitt företag idag:

De tre f:n – friends, family and fools – som blint tror på mig och hejar på.  Ni har att göra med en dåres envishet, men ni ska veta att genom att ni låter mig hållas kan jag se till att göra min egna resa och ingen annans. (Jag kan ju bli tjurig som ett barn när jag tex förväntas göra fyrkanter av runda saker…) Tack!

Liselotte! Jag blir så stark när jag jobbar och studsar med dig! Du känner mig så väl, räds inte att säga det jag behöver höra. Ibland tillför du perspektiv av självrespekt och vi  är ”bara människor” och andra gånger står du där med ”pistolen mot min tinning” och är så j-vla dryg för att jag ska få ändan ur. Klokast och coolast i stan!

Jag är ju stolt över mig själv och det jag vågat stått upp för och hunnit skapa. Men mycket av den content jag bygger och delar här på bloggen har jag lärt mig och tagit fram tillsammans med Liselotte. Under många år har vi filosoferat, provpratat och arbetat hårt tillsammans. Massor av cred till dig!

Liselotte och jag med mottot: res för perspektiv, upp i pariserhjulet för överblick och stå kvar när dinosaurierna kommer.

Anne-Leé! Intuitivt letade jag upp dig igen! Du ger mig kraft! Du får ordning på min mest spretiga tankekarta. Sorterar, reflekterar. I våras prioriterade jag om ordningen på mina ”viktiga värden” tack vare våra samtal. Med din spegling får jag tag i osanningar som jag utgått från som de vore lag.

Anne-Lee´ och jag har en mäktig firarlunch i solen.

Jonna! Våra vägar korsas igen och den här gången i glimrande möten som känns som balsam för själen. Här är vi, och vi var ju här hela tiden!

Jonna och jag, precis så som vi är, på bild och IRL. Emerging stars 🙂

Liselotte! Anne-Lee’! Jonna! Och väldigt många fler som inte backat. Ni inspirerar mig! Ni motiverar mig! Ni bjussar på kunskap, tid, kärlek, lokaler, nätverk, klokskap, affärstänk, livsperspektiv och värdefull feedback.  När som helst jag behöver det – och det är så stort! Tack!

Så sjung nu med mig! Vem vill du ge cred?

———————————————————————————————

Här kan du läsa mer om Liselotte Norén och hennes arbete med Refo för en mer hållbar värld och hur du kan bidra.

Anne-Leé Holmberg driver företaget Lead by Profession som du kan läsa mer om härTrust her and she´ll guide you!

Jonna Alfredsson  hittar du på Facebook där du kan följa henne och resan mot Emerging Stars – A Glimmering network for brilliant women leaders och eventet i april 2018.

 

Rätt väg?

När jag sa upp mig från mitt jobb hade jag ingen aning om vad jag skulle göra därnäst. Hjärnspökena var många men jag tog dem i handen, gav mig själv tiden att landa och plötsligt gick det inte att backa längre – det bara skulle bli ett eget företag! Jag kom till den där punkten där jag kände att jag inte kunde vända, inte ville vända, utan att jag faktiskt släppt sargen men också all trygghet. Nu blir det något annat!

Jag är ganska van att ha kontroll och mår bra av det så självklart kan man fundera hur tusan jag ska kunna funka som egenföretagare i en okontrollerbar värld… Men jag känner att jag vill! Öva, testa, ramla, resa mig igen. Lära mig. Att vakna på morgonen och känna tjusningen med att vara på en ny väg. Att veta vad jag redan kan och vill bidra med, men inte ha en susning om vad jag ska få lära mig.

Jag tror att det är att vara på rätt väg!