Skördefest

Den här veckan gick rekordsnabbt! Roligt men nu är jag ärligt hyfsat projektbakis.

Har avslutat ett arbete med Södertörns högskola i en hejdundrande skördefest. Jag har processlett en grupp lärare som vill förbättra kvalitén i sin utbildning genom att samverka mer med andra. Alltid lättare att prata om än att faktiskt göra.

Som ett sätt att skörda frukterna och sätta punkt för det som varit skapade vi en skördefest. Vi fick fram några frön och lite missväxt också så nu finns det lite lärdomar att ta vara på framåt.

Gänget! Foto: Karl Barrsjö

Deltagarna i gruppen fick leka och vara kreativa när jag plockar fram min pysselkoffert. De tog fram posters på sin utveckling/sina resultat och sedan mycket modigt och proffsigt pitcha dem inför inbjudna gäster och filmkamera!

Vårt filmteam: Amanda Zälle & Karl Barrsjö, studenter vid Södertörns högskola Foto: Peter Gunnarsson

Lågt hängande frukter och några frön att ta vidare…Missväxten slängde vi i soptunnan

Jag i mitt esse 🙂 Foto: Pamela Schulz Nybacka

Efter skörd ska väl jorden vila sig lite? Fyllas på med näring inför nästa sådd… Så vi säger väl det och checkar ut en vecka för höstlov, eller faktiskt läslov som det kallas numer! Lånat Aino Trosells novellsamling på bibblan och hoppas på lästid 🙂 Åter på kontoret den 5 november!

2017 Det tar tid att vända båten

Så var 2017 snart slut. Ett så mycket bättre år för min del. Sorg har ändrat form och blivit till saknad och varma tankar. Frustration bytts mot kreativitet och en gnagande osäkerhet har blivit till allt längre stunder av kraft och jävlaranamma. 2017 – året jag startade mitt företag.

Summera året
Som vanligt har jag summerat mitt år innan jag går på ledighet och det gör jag utifrån de här frågorna:


Fast det här skrev jag i maj så Vad är prio handlar såklart om våren 2018.

Du kan också kolla min tidigare blogg och film här kring hur du kan jobba med reflektion för en skönare ledighet.

Mitt 2017
Jag skulle kunna dela med mig om mina lärdomar kring konsultrollen och att ta betalt. Hur jag har gillat att leta verklig och värdefull utveckling tillsammans med kunder och potentiella kunder. Eller skriva om hur lång tid det tar att ekonomiskt få ett företag på rull. Men mitt verkligt viktiga resultat handlar om mig som person: Caroline 2.0.

Jag har insett att det viktigaste har varit det sammanhang jag skapat mig genom mitt företag – ett utrymme. Ett utrymme där jag har kunnat utmana mig, testa, falla, ställa mig upp, studsa runt med andra, tänka mörka tankar, tvivla, MÖTA, ta små beslut och gå vidare. Insikter har blivit till handling och jag har lämnat saker jag inte behöver längre. En del saker har varit nödvändiga för att komma dit jag är idag, men behövs inte längre. Så nu har varit ett bra läge att göra upp med dem och klippa av.

Jag behöver till exempel inte vara så förbannat duktig längre.  Det var viktigt för mig som ung och en härlig drivkraft men idag har jag andra styrkor också. Som utbildning, erfarenhet, kompetens och ett nätverk av bra människor som jag kan be om hjälp. Jag utgår mer ifrån vem jag är, vad jag kan och vad jag behöver än att det ska se bra ut i andras ögon.

Det sägs att det tar tid att vända Atlantångaren. Den drar fram med en väldig kraft och även om vi rattar helt om tar det väldigt lång tid att ändra kurs.

Och som jag rattat om. Svettigt jag lovar, och en väldigt fördröjd effekt vilket gör att det kan se lönlöst ut. Men nu är båten vänd. Ny riktning och vem vet, kanske på väg mot ett nytt hav?!


Bild lånad från italnordic.se