Vilken miljö stimulerar dig idag?

Jag älskar att ta in det som är ikring mig. Jag är oftast min omgivning – på både gott och ont. Och visst håller du med om att beroende på vad vi ser, upplever och känner kan vi ta till oss och lära oss olika mycket.  Som att det i ett rum utan syre och ljus är svårt att ens existera och då i princip omöjligt att kunna lära eller fatta bra beslut.

Det braiga med det här är att vi på så sätt också kan locka fram de sidor av oss själva som vi vill ska ta plats. Vi kan alltså skapa varierande stämningar genom vår omgivning och arbetsmiljö. Det här är nått jag nördat ner mig i just nu och testar för fullt. Var vi väljer att lägga våra möten kan spela stor roll. Jag delar några bilder nedan på hur det kan se ut för mig.

Som köksbordsföretag blir hemma viktigt. Här är jag grundad, landar saker som hänt, tankar energi och laddar. För mig funkar det bäst när det är enkelt, naturfärgat, fint ljus och som jag upptäckte nyligen – väldigt mycket gröna inslag.

Sedan behöver jag ut och samla in nya intryck och kunskaper. Jag försöker boka mina möten på lite på lite olika ställen vilket i sig ger nya intryck och perspektiv. Om du stannar upp vid varje bild märker du att de väcker olika saker i dig.

Friends i Solna

Arkitekturskolan KTH

Kungliga musikhögskolan 

Tensta konsthall

Ibland behöver jag också miljöer som inspirerar till praktiskt görande, som här där jag gör mina första visitkort i Refos lokaler på Kungsholmsstrand.

 

Det blir garanterat fler bloggar om hur vi kan påverka vår arbetsmiljö, nästa gång kanske med mer fokus på enkla skillnader i HUR vi skapar bra förutsättningar för effektiva och roligare möten. Det kan räcka långt att öppna fönstret i mötespausen.

 

Den icke-perfekta bloggen

Ja ni som följt mig de här veckorna vet ju att jag kastat mig ut huvudlöst i att börja göra och lära längs vägen. Det är egentligen, som jag varit inne på, helt galet i min värld. Alla bloggar jag följer idag är supersnygga, coola, givande, roliga, avslappnade med högkvalitativa bilder. Och med en sån där schysst ton på bilderna, ni vet lite lätt rosa, sepia och j-ligt inne. Lite inredning fast med seriöst innehåll.

Nu ska jag avslöja att jag har additionssjukan (hittat på den själv). Det innebär att jag ofta adderar/drar det bästa ur varje människa (blogg i det här fallet) och tänker att summan är grymt bra – sån borde jag va! Helt enkelt perfekt. Det i kombination med ”hur svårt kan det va” kan ju bli lite lätt jobbigt om ni är med mig på hur jag tänker…

Den här kossan får symbolisera var jag ofta hänger fast…


”Såg ju lätt ut när hästjäveln hoppade”. Bilden lånade jag från ett väldelat inlägg på Facebook.

Min blogg (och hela mitt företag) har sjösatts och gått igång som ett leva som jag lär projekt – du vet Walk the talk. Och jag kommer lära mig och ha roligt längs vägen men också hänga fast ibland. Jag tänker att om vi delar våra storys som de faktiskt är, lär vi oss mer och kan skratta tillsammans och kanske också vara lite snällare på oss själva. Verkligheten är ju inte alltid så som den först verkar vara!

Rätt väg?

När jag sa upp mig från mitt jobb hade jag ingen aning om vad jag skulle göra därnäst. Hjärnspökena var många men jag tog dem i handen, gav mig själv tiden att landa och plötsligt gick det inte att backa längre – det bara skulle bli ett eget företag! Jag kom till den där punkten där jag kände att jag inte kunde vända, inte ville vända, utan att jag faktiskt släppt sargen men också all trygghet. Nu blir det något annat!

Jag är ganska van att ha kontroll och mår bra av det så självklart kan man fundera hur tusan jag ska kunna funka som egenföretagare i en okontrollerbar värld… Men jag känner att jag vill! Öva, testa, ramla, resa mig igen. Lära mig. Att vakna på morgonen och känna tjusningen med att vara på en ny väg. Att veta vad jag redan kan och vill bidra med, men inte ha en susning om vad jag ska få lära mig.

Jag tror att det är att vara på rätt väg!