Ödmjuk nyfikenhet

Möteskultur

Tänk att jag så ofta glider in på det här med möten och arbetsmiljö. Det är som att jag ser saker kring det här hela tiden just nu.

Föreställ dig att du kommer till ditt möte och personerna du ska träffa inte tittar upp på dig. De googlar nått, kollar sms, småpratar med varandra men verkar liksom inte se dig. Du hälsar och får korta svar.

När ni väl börjar prata blir du avbruten, får anklagande frågor, småsamtal sätter fart mellan några av deltagarna men inkluderar inte dig. Någon vänder ryggen mot dig.

Vad händer i dig? Vad händer med mötet?

Det jag ser händer vid sådana här tillfällen är att den ifrågasatta börjar försvara sig, förklara sig, känna sig dum och tappa energi. De som ställt de kritiska frågorna blir än mer kritiska och känner att deras funderingar inte tas på allvar. Alla tappar energi. Alla blir omotiverade och skapar/behåller en negativ bild av gruppen och uppgiften.

För mig är vägen ur detta nyfikenhet!

En inställningsfråga tänker jag. Hm, ok jag har alltså missat info, någon har failat, men vad har jag gjort för att bidra till att rätta till det?

Om vi börjar använda en nyfiken inställning istället för en kritiserande kan vi få reda på saker som ökar vår förståelse för personen/situationen. Kanske kan vi i vårt samtal börja samarbeta för att få till det där braiga som intentionen var från början.Kanske kan vi ödmjukt sätta oss in i vad som hänt.  Kanske behöver vi inte hänga någon.

Utan Personligt Ansvar

I grund och botten handlar det här om att vi inte fastnar i UPA dvs Utan Personligt Ansvar, utan följer upp, kanske ringer upp, ställer frågor och tar reda på osv snarare än kräver att någon annan ska ge mig information. I de bästa av världar flödar all information fritt men vi vet ju alla att saker kan hända på vägen. Kanske kan vi hjälpa till?!

Veckan som gått

Nämnde förra veckan att vi skulle ha en #jobbasmart-workshop på Akademikerförbundet där vi fick möjlighet att hjälpa fler att sänka stressnivån. Så häftig grupp och roligt att se att våra verktyg om prioritering och årscykeltänk funkade. Alltid skönt att känna att konceptet håller även i lite nya format. 

Snabbt lanserade vi också vårt nästa steg, veckopåminnelser. Ett reflektionsbrev veckovis som hjälper oss bli mer medvetna och kunna fatta bättre beslut. Helt ärligt, för mig är reflektion bästa sättet att komma bort från UPA. Nu testar vi fram till midsommar, sedan utvärdera och hitta en bra prissättning. Hör av dig om du tror ett sådant reflektionsbrev skulle hjälpa dig.

Som föredragshållare pysslar man med diverse. Viktigast: att ha kul! Fotocred (och garv cred): Liselotte Norén 

Veckovisa reflektionsbrev snart på väg ut…

Passar du på att ladda?

Våren är här! Blommor slår ut (eller åtminstone snön smälter för er som bor mer norrut) fåglar sjunger, ljuset är här! Mitt sinne är inställt på att njuta, ladda med all energi en slumrande natur ger oss när den låter oss frossa i vårtecken. För mig ger den här årstiden så mycket energi!

 

Promenad i vårsolen. Mariefred.

Körsbärsknoppar: Den som väntar på något gott…..

Samtidigt märker jag hos mig själv och dem jag möter nu, hur svårt vi verkar ha att få loss tid till att njuta. Det är som att det är fler saker än naturen som vaknar nu. Alla jobbprojekt som ska bli klara, semesterplaner som ska läggas, vårkläderna ska på plats, altanen/balkongen skuras…

Jag har fått tagit ett allvarligt snack med mig själv här: är det här görbart? Om jag nu får möjligheterna att ladda mina batterier på ett enkelt och härligt sätt genom tex att sätta mig ner och äta en glass i solen – då är det ju det som ska prioriteras högst upp på min lista! Då är det ju den energin som gör resten av min dag. För risken är att om vi lägger glassen sist finns det en ganska stor risk att vi aldrig kommer till den, då våra att-göra-listor tycks vara helt självpåfyllande denna årstid….

I det här lilla klippet nedan tipsar jag och Liselotte om hur du faktiskt kan få till mer glass och njut i vårsolen – ingen rocket science men tusan så svårt ändå… Mer glass åt folket 🙂

www.jobbasmrt.se/video-vad-far-du-energi-av/

 

 

 

En lite vinglig men bestämd ettåring

Fanfar och hurra! Caroline Palm Consulting AB firar ett år ida´ (nej, egentligen förra veckan men det rimmar bättre så).

Vinglig & bestämd

Den här ettåringen har precis lärt sig gå, det går ibland ganska vingligt men mycket bestämt framåt. När hon ramlar blir hon asförbannad, hur svårt kan det va? Vilja saknas icke…

Ett år sedan registreringen…

Nu ska det firas…

Känns som jag lite tjatat hål i huvudet på er om vikten av att fira. Men kanske har jag då också fått fram det allra viktigaste: hur vill just du fira? Jag skrev ju bland annat om det i den här bloggen (där jag också avslöjade att en utomhusaktivitet kan göra mig riktigt nöjd…)

För ett tag sedan satt jag mig ner över en lunch och funderade ut de mest storslagna planer på ettårsfirandet, vilket jubileum! Men det liksom infann sig ingen glädje och kraft i stora middagar, jubileumsfester, pompa och ståt. Tråkigt tänkte jag först, men sen smög sig andra känslor på: Nöjdhet! Klarhet!

Det blev så himla tydligt för mig vad jag skapat under det här året, vilka värden jag varit med och bidragit till, vilka människor som bidragit till mig och vilken ram att utgå från som jag faktiskt skapat genom mitt företag. Jag har byggt Caroline Palm Consulting AB på ett organiskt och hållbart sätt där jag dessutom känner att mitt ”jobb-jag” inte skiljer sig åt från mitt ”jag-jag”. HUR jag gjort det? Jo genom de där pytte små stegen åt rätt håll. Utan att vara säker, utan att ha svaren. Nu såg jag allt det här klart framför mig och kunde ta in framgången. Ett år är ganska kort tid för allt det där.

Att känna det där i kroppen var ett riktigt stort firande-ögonblick för mig. Nu har jag lagt till några handskrivna tackkort till de som betytt mycket för mig och verksamheten under året och bokat in en firarlunch på stan. Perfekt, för mig, denna gång.

Tackkort till några av dem som på lite olika sätt bidragit till det första året 

Liselotte och jag pratar om det här med att se och fira myrsteg i vår e-utbildning i #Jobbasmart. Kolla in tipset nedan och köp sedan kursen här om du vill boosta ditt personliga ledarskap:

 

Bakom kulisserna – utbildningsinspelning

Har precis avslutat en utbildningsinspelning hos Diploma tillsammans med Liselotte. Innehållet är vårt jobba smart koncept där du får ett antal verktyg och tips för att göra din vardag lite roligare och för att du ska hålla bättre över tid. Ett bra sätt att börja öva på det personliga ledarskapet.

Och det där med att öva är ju absolut inget vi blir färdiga med…

Jag fick verkligen tillfälle till övning då jag rörde mig långt utanför min bekvämlighetszoon. Själva inspelningsdagen var helt ok men dagarna innan var inte att leka med. Ni vet så där så att jag en gång i timmen tänkte att jag inte ska utsätta mig för sådant här och kanske inte heller ens driva företag. Kanske bara stanna kvar under filten i soffan… Som tur är vet jag att jag mår bra av en och annan utmaning och valde i slutändan att vara lite extra snäll på mig själv och köra på!

Här kommer lite bilder från inspelningsdagen i Norrköping där Diploma har sin studio:

Ett vintrigt och vackert Norrköping. Vi fick till en kort promenad till Johannisborgs slottsruin med dess spännande historia.

Hela gänget: Liselotte, Anton,  jag och Nick. Anton och Nick var ett sådant grymt filmteam, vi kände oss avslappnade och helt trygga i deras händer!

Nick bakom kameran. Inte varje dag jag står framför filmkamera och strålkastare…

Liselotte däremot är ju van och jobbar snyggt i studion.

En sådan fantastiskt rolig dag det blev. Nu väntar vi spänt på att klippningen ska göras. Självklart låter vi dig veta så snart den är klar och köpbar!

Firarweekend

Den här helgen firar jag!  Förutom att jag har fått klartecken på ett antal  roliga saker här i veckan, har jag blivit så otroligt medveten om min egna utveckling sedan jag startade mitt företag. Och det vill jag verkligen fira!

Jag har tidigare bloggat om hur viktigt det är att fira. Hur lätt det är att vi bara flyttar målet och höjer ribban utan att på riktigt ta in de små, helt avgörande stegen. För att kunna göra det, tror jag att vi då och då behöver backa ett steg och försöka se oss själva med en utifrånblick. Eller kanske ovanifrånblick. Min poäng är att helheten på så sätt blir tydligare. Jag tycker det blir lättare att se hur saker bakåt i tiden hänger ihop och också om det jag gör i vardagen ligger i linje med de värden jag står för och den riktning jag vill gå i.

Trixet för att kunna göra det är att avsätta tid. Reflektions tid. Se och begrunda helt enkelt. Leta efter  hur de olika saker vi tar oss an, men också säger nej till, leder oss framåt. Vad har hjälpt, vad behöver vi ändra på?

Sen firar vi!

Ibland kan det också vara tänkvärt att fundera över vilken typ av firande du gillar: vad är lyx, något extra som ger dig energi och glädje, just för dig? Är det att skåla i champagne, baka en tårta, vila på soffan eller min favorit – en naturupplevelse. Det handlar ju om att erkänna dig själv så se till att välja något som gör just dig glad!

Och här kommer några firarbilder från min helg! Hoppas de utstrålar lite av den magi och levnadsglädje som jag fick känna. Spåren var aningen sträva, så jag fick plocka fram lite sisu, kämparglöd där ett tag, men mest sol i ansiktet och vidunderlig utsikt.