Bakom kulisserna – utbildningsinspelning

Har precis avslutat en utbildningsinspelning hos Diploma tillsammans med Liselotte. Innehållet är vårt jobba smart koncept där du får ett antal verktyg och tips för att göra din vardag lite roligare och för att du ska hålla bättre över tid. Ett bra sätt att börja öva på det personliga ledarskapet.

Och det där med att öva är ju absolut inget vi blir färdiga med…

Jag fick verkligen tillfälle till övning då jag rörde mig långt utanför min bekvämlighetszoon. Själva inspelningsdagen var helt ok men dagarna innan var inte att leka med. Ni vet så där så att jag en gång i timmen tänkte att jag inte ska utsätta mig för sådant här och kanske inte heller ens driva företag. Kanske bara stanna kvar under filten i soffan… Som tur är vet jag att jag mår bra av en och annan utmaning och valde i slutändan att vara lite extra snäll på mig själv och köra på!

Här kommer lite bilder från inspelningsdagen i Norrköping där Diploma har sin studio:

Ett vintrigt och vackert Norrköping. Vi fick till en kort promenad till Johannisborgs slottsruin med dess spännande historia.

Hela gänget: Liselotte, Anton,  jag och Nick. Anton och Nick var ett sådant grymt filmteam, vi kände oss avslappnade och helt trygga i deras händer!

Nick bakom kameran. Inte varje dag jag står framför filmkamera och strålkastare…

Liselotte däremot är ju van och jobbar snyggt i studion.

En sådan fantastiskt rolig dag det blev. Nu väntar vi spänt på att klippningen ska göras. Självklart låter vi dig veta så snart den är klar och köpbar!

Reset & nystart

Januari är en månad då jag har en väldig lust till att rensa ur. Det brukar börja med att jag drar ut alla garderoberna. Barnens urväxta kläder ska lämnas vidare till kusinerna, mina kläder som sitter för tight, sticks eller har en färg jag bara inte klarar av längre hamnar i en skänk vidare hög och en återvinningshög. Sen brukar det ta mig in i förrådet och där finns det lite att göra… Där hittar jag gamla foton som leder till att jag kollar upp några bilder i datorn, börjar rensa hårddisken och säkerhetskopiera till molnet. Ja ni fattar… och känner säkert igen er.

När det är som stökigast undrar jag vad tusan jag drog igång detta för men när högarna börjar minska växer känslan av feng shui…

Det blir luftigt och tomt

Det blir utrymme

Det jag inte gillar omger jag mig inte med

Det jag har ikring mig tycker jag om

Jag får energi

Det finns plats för nytt

Det fiffiga är att jag tror vi kan rensa ut mentalt också när vi ändå håller på. Att städa ut hemma, på kontoret eller i datorn funkar superbra för att även sätta igång den mentala storstädningen. Och det kan ju stundvis bli ganska rörigt i hjärnan. Vill du ta sorteringen av tankar ett steg till tycker jag det funkar ganska bra att rita upp en ”tankesprets-karta”, gärna med post it lappar, så kan du lättare sortera och flytta runt dem.

Jag tycker det är så himla häftigt hur lika de här städprocesserna är varandra och då tänker jag framför allt på symboliken i hur allt hänger ihop. Börja dra i en tanke så ser du hur starkt kopplad den är till en annan eller hur man genom att ta ett litet beslut snabbt löser flera utmaningar. Precis som att städa ur garderoben slutar med en uppdaterad back up i molnet.

Nu har jag rensat ur, renat, sorterat och sett till att sopa framför dörren. Så nu 2018 är det fritt fram att släppa på nya spännande saker! Ikväll har jag, som kronan på verket, dessutom symboliskt eldat upp gamla anteckningar och papper som jag inte längre behöver. Reset helt enkelt och nu kör vi nystart!

Blir du nyfiken på feng shui som städhjälp kan jag rekommendera denna som jag fick i present för många år sen

 

 

Det blir ändå sällan som man tänkt sig…

Up and running! Hoppas ledigheter, släktträffar, firande och vilande blev bra för dig. Jag kan bara konstatera än en gång att det blir sällan som man tänkt sig.

Ni vet hur man lägger massa tid innan jul på att planera, fixa och dona. Och den sköna känsla när alla saker på listan är fixade – yes, jag gjorde det! I år hade jag också möjlighet att varva ner lite den sista veckan istället för att springa ända in i kaklet, vilket jag förstås tänkte var bra för att inte bli sjuk eller så när man väl slappnar av. Så upplägget var ju så snyggt!

Sen kom verkligheten. Kräksjukt barn en hel bilresa till fjällen (bryter självklart ut när det är försent att vända). Förutom magsjuke-smittorisk går influensan from hell i släkten så vi ställer helt enkelt in julafton med storfamiljen. Nytt försök Annandagen – misslyckas också då släkting åker in akut och blir inlagd på sjukhus.

Det blir sällan som man tänkt sig – men det kan bli ganska bra ändå.

Tack och lov mår alla bra nu och vi fick det ganska bra ändå. Vår ”lilla” familj fick mer tid att bara vara tillsammans bara vi. Det blev ännu mera skidåkning, vi bastade och rullade oss i snön, kollade på filmer vi redan sett 100 gånger men skrattar gott åt och käkade massor av mandariner och hemgjord kola.

Så här kan det ju bli, det är en del av livet! Det är många inblandade och mycket är oförutsägbart. Det är därför jag gillar att jobba agilt & lättrörligt, inte överarbeta planer eller arbetshypoteser. Det blir ändå så sällan så som man tänkt sig och då är det viktigare att ha kraft över att kunna omstrukturera.

Som sagt: Up and Running! 2018 startar med rensning och rening. Mer om detta i nästa blogg. Och kanske lite om feng shui…


Nytt år, ny översiktlig och ej överarbetad 😉 plan…  Agilt och snabbrörligt!

Fotocred: The Mankato Free Press, John Cross

 

 

 

2017 Det tar tid att vända båten

Så var 2017 snart slut. Ett så mycket bättre år för min del. Sorg har ändrat form och blivit till saknad och varma tankar. Frustration bytts mot kreativitet och en gnagande osäkerhet har blivit till allt längre stunder av kraft och jävlaranamma. 2017 – året jag startade mitt företag.

Summera året
Som vanligt har jag summerat mitt år innan jag går på ledighet och det gör jag utifrån de här frågorna:


Fast det här skrev jag i maj så Vad är prio handlar såklart om våren 2018.

Du kan också kolla min tidigare blogg och film här kring hur du kan jobba med reflektion för en skönare ledighet.

Mitt 2017
Jag skulle kunna dela med mig om mina lärdomar kring konsultrollen och att ta betalt. Hur jag har gillat att leta verklig och värdefull utveckling tillsammans med kunder och potentiella kunder. Eller skriva om hur lång tid det tar att ekonomiskt få ett företag på rull. Men mitt verkligt viktiga resultat handlar om mig som person: Caroline 2.0.

Jag har insett att det viktigaste har varit det sammanhang jag skapat mig genom mitt företag – ett utrymme. Ett utrymme där jag har kunnat utmana mig, testa, falla, ställa mig upp, studsa runt med andra, tänka mörka tankar, tvivla, MÖTA, ta små beslut och gå vidare. Insikter har blivit till handling och jag har lämnat saker jag inte behöver längre. En del saker har varit nödvändiga för att komma dit jag är idag, men behövs inte längre. Så nu har varit ett bra läge att göra upp med dem och klippa av.

Jag behöver till exempel inte vara så förbannat duktig längre.  Det var viktigt för mig som ung och en härlig drivkraft men idag har jag andra styrkor också. Som utbildning, erfarenhet, kompetens och ett nätverk av bra människor som jag kan be om hjälp. Jag utgår mer ifrån vem jag är, vad jag kan och vad jag behöver än att det ska se bra ut i andras ögon.

Det sägs att det tar tid att vända Atlantångaren. Den drar fram med en väldig kraft och även om vi rattar helt om tar det väldigt lång tid att ändra kurs.

Och som jag rattat om. Svettigt jag lovar, och en väldigt fördröjd effekt vilket gör att det kan se lönlöst ut. Men nu är båten vänd. Ny riktning och vem vet, kanske på väg mot ett nytt hav?!


Bild lånad från italnordic.se

Att vara nöjd

För ett antal år sedan fick jag en fråga som jag fortfarande kommer att tänka på ibland: När är du nöjd Caroline?

När allt springer på och vi ständigt försöker lösa våra utmaningar (och moder jords för all del) är det lätt att vi glömmer bort att se och ta in det vi faktiskt uppnår och låta oss känna glädje.

Den person som ställde den här frågan heter Anne Leé Holmberg och betyder mycket för mig. Hon ställer ofta frågor som dröjer sig kvar och väcker något i mig. Jag har tidigare skrivit ett hyllning till henne och några andra viktiga personer som du kan läsa här.

Anne Leé har bloggat på det här temat och jag tycker det hon tar upp om firande är en så bra påminnelse:

Även om vi inte når hela vägen ända fram på en gång, önskar jag att vi var fler som ville fira delmål. Tidsaspekten gör annars att vi kanske behöver vänta både ett, två eller fem år för att fira de långsiktiga målen. Och med största sannolikhet har även förutsättningarna under den här tiden ändrats så mycket att det inte heller är helt tydligt vad vi ska fira. Sannolikheten är stor att det inte blir något firande över huvud taget.

Tänk så tråkigt, nästan lite sorgligt om vi inte får njuta av det braiga vi skapar. Det vi strävsamt närmar oss. Men också det vi redan har mitt framför oss, här och nu. Här kan du läsa Anne Leés blogg i sin helhet.

Själv har jag planerat att fira höstens framgångar, kanske inte med pompa och ståt utan mer lågmält och med något jag verkligen gillar. Jag ska bland annat besöka en liten fin butik på Hornsgatan i Stockholm… Mer om det en annan dag.

Närvarande och nöjd

Nått målet på min vandring (från Oppdal tidigare i höst)