Sköna maj? Om att ge sig själv förutsättningar

Jag insåg precis att det är 4 veckor kvar tills barnen checkar ut för sommarlov. Insåg! Jag har alltså vetat men inte tagit in. Och just nu vabbar jag sonen, äter maxdos allergimedicin, går på diverse skolevenemang/mingelträffar och jobbar massor för att få färdigt saker. Fullbokade kalendrar hela vägen in till semestern – eller?

Med handen på hjärtat är vi nog många som känner oss stressade i maj och inför sommarledigheterna. Vi vill njuta av sol och värme, vara med på så många roliga tillställningar det går samtidigt som saker ska slutföras på listan.

Jag hade tänkt skriva lite om det här med att ge sig själv bra förutsättningar för att vara ledig lite längre fram, men inser att det är ju nu vi kan påverka. Vi kan hjälpa oss själva att skapa ett perfekt utgångsläge för att ta ledigt på riktigt, även mentalt, och känna oss nöjda och avkopplade.

Redo för sommarlek? Foto: Terece Eriksson

Sätta punkt och öppna upp
Jag försöker alltid sätta punkt inför- och öppna upp efter- en ledighet. Det är egentligen en sorts kalenderstruktur där jag planerar in reflektions- och summeringstid innan ledighet och en planeringstid direkt efter. Testa att sätta in en dag, eller några timmar, veckan innan din ledighet för att summera lite. Hitta ditt nuläge, dina resultat, viktigaste lärdomar och kanske vad du vill förändra framåt. Boka även in en liknande dag när du är tillbaka där du tittar igenom summeringen och sätter en plan som känns aktuell.

Fördelen när jag gör så här inför en semester (eller ännu hellre innan varje helg etc) är att jag kan känna mig helt ledig. Jag känner att jag har kontroll och kan släppa. Jag vet att jag har en tid bokad när jag är tillbaka där jag kan justera saker om det behövs. Och vem vet vilka insikter som kommer till oss när vi släpper taget och tänker på annat. Prova! Känslan av att vara klar är underbar.

Att göra listan
Om det nu är några veckor kvar och listan är lång tänker jag att vi behöver skära ganska hårt på vår att göra lista. Men helt ärlig är jag inte säker på att det är så tokigt. De flesta saker vi försöker skicka iväg (bort från listan men egentligen inte löst) skulle faktiskt må bättre av att flyttas till augusti. Möten som vi lägger in midsommarveckan (för att vi inte hunnit fått till det på hela våren) måste det ändå tas ett omtag på i augusti. Kanske lika bra att boka av och istället lägga in reflektions-/summeringstid. Vill du ha mer hjälp med att prioritera kolla gärna min korta film här.

Kom igen, nu slutar vi sätta knut på oss själva med fullbokade kalendrar och omöjliga ekvationer. Apropå mitt förra inlägg – ta makten, påverka stort genom det lilla, passar även utmärkt när det gäller vårt självledarskap.

Fulltecknade kalendrar – riktig jä*la dubbelknut

Att orka göra skillnad

”-Neej, jag orkar verkligen inte kolla på nyheterna, kan inte ta in en enda jobbig grej till idag!”

”-Alltså, en utdöende isbjörn till och jag kräks”

”-Hur ska det gå, vart ska det sluta. Jag blir helt matt i kroppen bara jag hör om allt hemskt som händer”

Miljökatastrof, förstörd planet, barnbarn som inte får uppleva. Människor i krig, ökad rasism och utanförskap. Den dåliga skolledningen, en chef som är utbränd och skyddar sig själv.  Och ett gäng vardagssaker att ta tag i, som ens egna jäkla hår som man inte hinner gå och klippa.

Här finns ingen kraft. När vi bara pratar om allt farligt och sådant som är fel så skapar vi oss dåligt samvete och blir handlingsförlamade. Och varje dag strömmar vittnesmål om eländet och undergången in. Vi blir tröttare och räddare. Visst kan vi behöva bli omruskade för att vakna, men vad jag ser ikring mig är vi alla klarvakna! Vi vet! Men utmaningarna känns överväldigande och vi vet inte vad vi ska göra åt dem.

Liselotte Norén skriver på Refos blogg om hur Rätt ska vara lätt, som en viktig nyckel till hållbarhet. Refo arbetar med designad remake och utbildning med mottot: Alla kan göra något! Jag tror också att vi behöver göra nått – ett litet steg, för att hitta kraft och kunna påverka. Panik leder inte till handling och förändring men en ett litet konkret steg gör! Och många små steg blir tillsammans stor förändring.

Vad är praktiskt görbart idag för att jag ska kunna påverka? Fånga glädjen i att det faktiskt går och känn kraften. Smitta andra med kraften. Var stolt. Rädda isbjörnen! Eldupphör! Fråga din chef vad du kan göra för att stötta!

Själv har jag bokat klipptid och lagt ut den här bloggen idag!

 

För extra Power feeling lyssna på Patti Smiths ”People Have the Power”

Foto: David Lageröf

Mina egna små myrsteg

Vilken miljö stimulerar dig idag?

Jag älskar att ta in det som är ikring mig. Jag är oftast min omgivning – på både gott och ont. Och visst håller du med om att beroende på vad vi ser, upplever och känner kan vi ta till oss och lära oss olika mycket.  Som att det i ett rum utan syre och ljus är svårt att ens existera och då i princip omöjligt att kunna lära eller fatta bra beslut.

Det braiga med det här är att vi på så sätt också kan locka fram de sidor av oss själva som vi vill ska ta plats. Vi kan alltså skapa varierande stämningar genom vår omgivning och arbetsmiljö. Det här är nått jag nördat ner mig i just nu och testar för fullt. Var vi väljer att lägga våra möten kan spela stor roll. Jag delar några bilder nedan på hur det kan se ut för mig.

Som köksbordsföretag blir hemma viktigt. Här är jag grundad, landar saker som hänt, tankar energi och laddar. För mig funkar det bäst när det är enkelt, naturfärgat, fint ljus och som jag upptäckte nyligen – väldigt mycket gröna inslag.

Sedan behöver jag ut och samla in nya intryck och kunskaper. Jag försöker boka mina möten på lite på lite olika ställen vilket i sig ger nya intryck och perspektiv. Om du stannar upp vid varje bild märker du att de väcker olika saker i dig.

Friends i Solna

Arkitekturskolan KTH

Kungliga musikhögskolan 

Tensta konsthall

Ibland behöver jag också miljöer som inspirerar till praktiskt görande, som här där jag gör mina första visitkort i Refos lokaler på Kungsholmsstrand.

 

Det blir garanterat fler bloggar om hur vi kan påverka vår arbetsmiljö, nästa gång kanske med mer fokus på enkla skillnader i HUR vi skapar bra förutsättningar för effektiva och roligare möten. Det kan räcka långt att öppna fönstret i mötespausen.

 

Den icke-perfekta bloggen

Ja ni som följt mig de här veckorna vet ju att jag kastat mig ut huvudlöst i att börja göra och lära längs vägen. Det är egentligen, som jag varit inne på, helt galet i min värld. Alla bloggar jag följer idag är supersnygga, coola, givande, roliga, avslappnade med högkvalitativa bilder. Och med en sån där schysst ton på bilderna, ni vet lite lätt rosa, sepia och j-ligt inne. Lite inredning fast med seriöst innehåll.

Nu ska jag avslöja att jag har additionssjukan (hittat på den själv). Det innebär att jag ofta adderar/drar det bästa ur varje människa (blogg i det här fallet) och tänker att summan är grymt bra – sån borde jag va! Helt enkelt perfekt. Det i kombination med ”hur svårt kan det va” kan ju bli lite lätt jobbigt om ni är med mig på hur jag tänker…

Den här kossan får symbolisera var jag ofta hänger fast…


”Såg ju lätt ut när hästjäveln hoppade”. Bilden lånade jag från ett väldelat inlägg på Facebook.

Min blogg (och hela mitt företag) har sjösatts och gått igång som ett leva som jag lär projekt – du vet Walk the talk. Och jag kommer lära mig och ha roligt längs vägen men också hänga fast ibland. Jag tänker att om vi delar våra storys som de faktiskt är, lär vi oss mer och kan skratta tillsammans och kanske också vara lite snällare på oss själva. Verkligheten är ju inte alltid så som den först verkar vara!